Traditionellt är sparare hänvisade till att själva sätta ihop en aktieportfölj eller köpa en fond för att ha en exponering till råvaror. Men om man är intresserad av en speciell råvara så har avkastning på gott och ont varit ganska långt ifrån råvarans värdestegring eller värdeminskning på världens råvarubörser i London, New York och Chicago.

Nu har den holländska bankkoncernen ABN Amro gjort det möjligt för sparare att komma närmare utvecklingen i själva råvarorna. De tagit fram en uppsjö av certifikat där sparare bland annat kan spara i renodlade råvarucertifikat. 

Fördelen är att man "går rakt in i råvaran" genom att köpa certifikat på en specifik råvara och inte en korg. Om man känner att koppar är just min grej, kan man göra en placering som enbart påverkas av utvecklingen i kopparpriset och av andra råvaror i en korg. Nackdelen är densamma som fördelen: Man står och faller med utvecklingen av en enda råvara. Det finns risk att det blir en svängig resa.

De här certifikaten heter Open End, vilket förkortas OEC, som står för Open End Certifikat. Finessen är att det inte finns en bestämd löptid som i en aktieindexobligation, utan du kan utan problem sälja certifikatet efter en vecka eller ha kvar den så länge du vill. Certifikaten kan till stor del liknas vid börshandlade fonder.

Råvarorna prissätts i regel i dollar, men prisutvecklingen i råvaran och dollarn svänger inte alltid i takt, vilket gör att det kan vara svårt att förutse utvecklingen på certifikatet. En lösning på det problemet är de valutasäkrade certifikat som finns. De heter OEV, vilket står för Open End Valutasäkrad.

Men finns det några kostnader med de här produkterna? Först och främst betalar man courtage, som på vilket värdepapper som helst. Dessutom tar ABN Amro, som även upprättar andrahandsmarknaden, en spread på 1 procent mellan köp och sälj.

ABN Amro erbjuder även certifikat där de själva har satt samman olika råvaror eller tillgångsslag. Och i de fallen tar de ut en förvaltningsavgift.