Som alltid när det gäller nyheter och innovationer i den finansiella världen kommer de från USA. Och så är det även med fundamentalviktade aktieindex, som har tagits fram så sent  som 2004 av den amerikanska aktiegurun Rob Arnott och hans företag Research Affiliates.

Rob Arnott anser att vanliga kapitalviktade aktieindex har ett inbyggt fel eftersom en akties marknadsvärdering bestämmer dess vikt i aktieindex. Ett kapitalviktat index är alltid överviktat på övervärderade aktier och följaktligen underviktade på undervärderade aktier. Följden blir att indexet alltid följer med i alla börsbubblor och kraftiga nedgångar.

Kort kan man sammanfatta skillnaden så här:

• I ett fundamentalviktat index är det bolagens nyckeltal som ligger till grund för indexvikterna, men i ett kapitalviktat index bestäms vikten av hur marknaden har värderat en aktie.

Rob Arnott uttryckte det så här för Placera Nu vid en intervju i höstas:

 "I kapitalviktade index är det marknaden som gissar värdet, medan det i fundamentalviktade index är de verkliga värdena som avgör. I fundamentalviktade index kommer värdeaktier att väga tyngre i förhållande till tillväxtaktier jämfört med ett vanligt kapitalviktat index."  Dessutom finns det, enligt Rob Arnott, betydligt färre "fallen angels" i ett fundamentalviktat index. Med "fallen angels" menas bolag som ena stunden väger tungt i index för att sedan snabbt minska i vikt på grund av ett kraftigt kursfall.

Följande fyra komponenter ingår när man beräknar vikter till fundamentalindexet:

• Bokfört eget kapital (senaste rapporterade värde)
• Kassaflöde (5 års medelvärde)
• Omsättning (5 års medelvärde)
• Utdelningar (5 års medelvärde)

I de beräkningar som Rob Arnott har gjort hade ett fundamentalviktat index på den amerikanska aktiemarknaden givit mer än 2 procent bättre avkastning än S&P500 under perioden 1962-2005. Och dessutom hade det fundamentalviktade indexet en lägre volatilitet än S&P500-indexet.

Mot slutet av IT-yran utgjorde till exempel Ericssonaktien en tredjedel av det totala börsvärdet, vilket slog igenom i de kapitalviktade börsindexen. När börsen bottnade under 2002 utgjorde Ericssonaktien omkring 5 procent av börsvärdet. I dag står Ericsson för lite drygt 12 procent av OMXS30-indexet, som visar de trettio största aktierna på svenska börsen.  I ett fundamentalviktat index hade Ericssonaktien haft en klart mindre framträdande roll. 

På den svenska marknaden finns det för närvarande bara två sparprodukter som följer fundamentalviktade index. De är XACT F Euro och XACT F Sweden. XACT fonden F Euro, som startade i höstas, baseras på ett fundamentalviktat index för europeiska aktier och XACT F Sweden på en svensk motsvarighet. XACT F Euro är den första fonden i Europa som baseras på ett fundamentalviktat index.

Om de beräkningar som XACT presenterar stämmer, kommer de här två fonderna att ge en högre avkastning till lägre risk och i så fall kan de vara lösningen på den gordiska knuten. Och i så fall är det här helt klart ett intressant alternativ att ha i sin portfölj. Men än så länge har de båda fonderna funnits alldeles för kort tid för att se om fonder uppfyller det de utlovar.