Bankerna hänvisar ofta till marknadsräntor för att motivera varför bolånen inte följer Riksbankens sänkningar. Men Zmarta har gjort ett räkneexempel på vad en stor del av finansieringen faktiskt kostar och det visar att bankerna nu får låna 2 900 miljarder nästan gratis av kunderna.
Idag, 12:31
”Det är bankernas ryggmärgsreflex att hänvisa till marknadsräntorna när man får kritik för höga bolåneräntor. Det är svårt att syna korten, men med den här typen av data kan vi åtminstone uppskatta kostnaden för en stor del av finansieringen hos storbankerna”, säger Charlie Tideman, hushållsekonom på jämförelsesajten Zmarta.
Den totala utlåningen till allmänheten ligger på omkring 8 100 miljarder kronor. Av detta är över 5 000 miljarder lån till hushållen, varav drygt 4 200 miljarder kronor är bostadslån. Resten går till icke-finansiella företag, men det är hushållen som står för den mest stabila delen av bankernas utlåning och mycket av finansieringen kommer just därifrån.
”En stor del av bankernas upplåning sker via hushållens inlåning, framför allt löne- och sparkonton. I augusti uppgick den till omkring 2 900 miljarder kronor”, säger Charlie Tideman.
Utöver inlåningen lånar bankerna också upp stora summor genom säkerställda obligationer, där volymen ligger på omkring 2 700 miljarder kronor.
Enligt Zmartas uträkning för oktober låg den effektiva kostnaden för att finansiera dessa lån på mellan 2,08 och 2,15%, beroende på obligationens löptid. Den beräknas som Stibor 3-månader plus ett påslag som varierar från dag till dag.
Samtidigt är kostnaden för hushållens inlåning i stort sett noll. Och det efter att flera banker i oktober sänkte sina sparräntor till de lägsta nivåerna, sen räntorna började höjas efter nollränteperioden.
Snitträntan på rörliga bolån låg i oktober på 2,66%. Därmed verkar det som att bankerna gör en rejäl vinst på mellanskillnaden.
När bankerna säger att deras bolåneräntor styrs av ”marknadsräntorna” syftar de på kostnaden för att låna pengar via framför allt säkerställda obligationer. Men eftersom en stor del av finansieringen också kommer från hushållens inlåning till nästan noll ränta blir den genomsnittliga finansieringskostnaden betydligt lägre än den rena marknadsräntan.
”Hushållens sparande innebär i många fall gratispengar för bankerna när sparräntorna på många håll utraderats. Men exakt vad bankerna betalar för den totala finansieringen av bostadslån skiljer sig stort. Det enda vi kan konstatera är att det finns rejäl prutmån för hushåll som orkar jämföra och förhandla”, säger Charlie Tideman.
Trots att bolånemarknaden utgör en central del av svensk ekonomi har hushållens insyn i bankernas faktiska kostnader försämrats.
Tidigare brukade Finansinspektionen publicera beräkningar av bankernas bolånemarginaler, men det har myndigheten slutat med. Även Riksbanken har avvecklat sin statistik över referensräntan Stibor, som tidigare användes för att följa utvecklingen av bankernas finansieringskostnader.
FI publicerar numera bara bankernas genomsnittsräntor.
"Varje kvartal publicerar vi bankernas genomsnittsräntor och hur den skiljer sig åt mellan de åtta största bankerna", säger Vidar Lindgren, pressansvarig på FI och fortsätter:
Genomsnittsräntan är ett bättre och mer handfast verktyg för konsumenter som vill förhandla sin bolåneränta, än bolånemarginalen."
Men Tideman håller inte med.
”Här skulle vi önska mer transparens och fler publika siffror”, säger han.
Med snitträntor på 2,66% och finansieringskostnader runt 2,1% i oktober – plus miljarder i inlåning från hushållen – har bankerna en stabil intäktskälla.
Samtidigt har hushållen blivit snuvade på den riktiga effekten av Riksbankens sänkningar. Placera kunde i onsdags berätta om uträkningar som visar på att hushållen går miste om närmare 6 miljarder kronor om året på att bankerna inte följer med Riksbanken ned.
För kunderna betyder det att det finns pengar att spara men bara för den som tar sig tid att jämföra.
”Bankerna har inga incitament att sänka räntorna mer än de måste. Det är upp till kunderna att kräva sin del av räntesänkningarna”, säger Tideman.
Storbankernas svar när det kommer till kritik mot höga räntor eller oföljsamhet mot Riksbanken lyder mer eller mindre på ett snarlikt sett. Så här svarade tex Handelsbanken Placera efter Riksbankens räntesänkning i september:
"Vår ambition är att ge våra kunder ett personligt anpassat och långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande. Vi justerar därför löpande våra räntor, framför allt utifrån förändringar i marknadsräntorna och konkurrensläget, något som kan ske både före och efter att Riksbanken lämnar sina räntebesked."
Bankerna hänvisar ofta till marknadsräntor för att motivera varför bolånen inte följer Riksbankens sänkningar. Men Zmarta har gjort ett räkneexempel på vad en stor del av finansieringen faktiskt kostar och det visar att bankerna nu får låna 2 900 miljarder nästan gratis av kunderna.
Idag, 12:31
”Det är bankernas ryggmärgsreflex att hänvisa till marknadsräntorna när man får kritik för höga bolåneräntor. Det är svårt att syna korten, men med den här typen av data kan vi åtminstone uppskatta kostnaden för en stor del av finansieringen hos storbankerna”, säger Charlie Tideman, hushållsekonom på jämförelsesajten Zmarta.
Den totala utlåningen till allmänheten ligger på omkring 8 100 miljarder kronor. Av detta är över 5 000 miljarder lån till hushållen, varav drygt 4 200 miljarder kronor är bostadslån. Resten går till icke-finansiella företag, men det är hushållen som står för den mest stabila delen av bankernas utlåning och mycket av finansieringen kommer just därifrån.
”En stor del av bankernas upplåning sker via hushållens inlåning, framför allt löne- och sparkonton. I augusti uppgick den till omkring 2 900 miljarder kronor”, säger Charlie Tideman.
Utöver inlåningen lånar bankerna också upp stora summor genom säkerställda obligationer, där volymen ligger på omkring 2 700 miljarder kronor.
Enligt Zmartas uträkning för oktober låg den effektiva kostnaden för att finansiera dessa lån på mellan 2,08 och 2,15%, beroende på obligationens löptid. Den beräknas som Stibor 3-månader plus ett påslag som varierar från dag till dag.
Samtidigt är kostnaden för hushållens inlåning i stort sett noll. Och det efter att flera banker i oktober sänkte sina sparräntor till de lägsta nivåerna, sen räntorna började höjas efter nollränteperioden.
Snitträntan på rörliga bolån låg i oktober på 2,66%. Därmed verkar det som att bankerna gör en rejäl vinst på mellanskillnaden.
När bankerna säger att deras bolåneräntor styrs av ”marknadsräntorna” syftar de på kostnaden för att låna pengar via framför allt säkerställda obligationer. Men eftersom en stor del av finansieringen också kommer från hushållens inlåning till nästan noll ränta blir den genomsnittliga finansieringskostnaden betydligt lägre än den rena marknadsräntan.
”Hushållens sparande innebär i många fall gratispengar för bankerna när sparräntorna på många håll utraderats. Men exakt vad bankerna betalar för den totala finansieringen av bostadslån skiljer sig stort. Det enda vi kan konstatera är att det finns rejäl prutmån för hushåll som orkar jämföra och förhandla”, säger Charlie Tideman.
Trots att bolånemarknaden utgör en central del av svensk ekonomi har hushållens insyn i bankernas faktiska kostnader försämrats.
Tidigare brukade Finansinspektionen publicera beräkningar av bankernas bolånemarginaler, men det har myndigheten slutat med. Även Riksbanken har avvecklat sin statistik över referensräntan Stibor, som tidigare användes för att följa utvecklingen av bankernas finansieringskostnader.
FI publicerar numera bara bankernas genomsnittsräntor.
"Varje kvartal publicerar vi bankernas genomsnittsräntor och hur den skiljer sig åt mellan de åtta största bankerna", säger Vidar Lindgren, pressansvarig på FI och fortsätter:
Genomsnittsräntan är ett bättre och mer handfast verktyg för konsumenter som vill förhandla sin bolåneränta, än bolånemarginalen."
Men Tideman håller inte med.
”Här skulle vi önska mer transparens och fler publika siffror”, säger han.
Med snitträntor på 2,66% och finansieringskostnader runt 2,1% i oktober – plus miljarder i inlåning från hushållen – har bankerna en stabil intäktskälla.
Samtidigt har hushållen blivit snuvade på den riktiga effekten av Riksbankens sänkningar. Placera kunde i onsdags berätta om uträkningar som visar på att hushållen går miste om närmare 6 miljarder kronor om året på att bankerna inte följer med Riksbanken ned.
För kunderna betyder det att det finns pengar att spara men bara för den som tar sig tid att jämföra.
”Bankerna har inga incitament att sänka räntorna mer än de måste. Det är upp till kunderna att kräva sin del av räntesänkningarna”, säger Tideman.
Storbankernas svar när det kommer till kritik mot höga räntor eller oföljsamhet mot Riksbanken lyder mer eller mindre på ett snarlikt sett. Så här svarade tex Handelsbanken Placera efter Riksbankens räntesänkning i september:
"Vår ambition är att ge våra kunder ett personligt anpassat och långsiktigt konkurrenskraftigt erbjudande. Vi justerar därför löpande våra räntor, framför allt utifrån förändringar i marknadsräntorna och konkurrensläget, något som kan ske både före och efter att Riksbanken lämnar sina räntebesked."
Nibes rapport
Aktieråd
Börsprognos
Aktieanalyser
Förvaltarnas investeringar
Placerapodden
Nibes rapport
Aktieråd
Börsprognos
Aktieanalyser
Förvaltarnas investeringar
Placerapodden
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 727,89
