Bostadsmarknaden 2025 bjöd på en avvaktande utveckling. Bostadsrättspriserna har minskat med 0,3% sedan december 2024 medan villapriserna är svagt upp 0,2%. Det har i vanlig ordning förekommit geografiska variationer, där bostadsrättspriserna i Blekinge län ökat med 7,7% - medan de i Kronobergs län backat med nästan 5%. Det enligt Svensk Mäklarstatistik.

Inför 2026 ser dock flera bedömare en tydlig vändning. Placera har frågat tre ekonomer om deras syn på bostadsmarknaden – och samtliga räknar med stigande priser.

Inkomster och optimism driver upp priserna

SBAB:s chefsekonom Robert Boije bedömer att bostadspriserna ökar nästa år.

"Vår senaste prognos är att de ökar med drygt 5% och att det framförallt drivs av ökade hushållsinkomster."

Även Danske Banks chefekonom Susanne Spector räknar med en uppgång i samma storleksordning.

"Bostadspriserna väntas öka med ca 5%. Prisnivåerna har återhämtat vårens nedgång och i takt med att inkomsterna förbättras stiger bostadspriserna ytterligare."

Handelsbanken är något mer optimistisk och räknar med att priserna stiger 5-6%.

"Delvis drivet av stärkt köpkraft och ökad optimism och delvis till följd av antagna lättnader i bolånekraven", säger bankens seniorekonom Helena Bornevall.

Bolånereformer kan ge visst extra stöd

Under våren genomför regeringen förändringar på bolånemarknaden. Bland annat höjs bolånetaket från 85% till 90% och det skärpta amorteringskravet tas bort. Reglerna träder i kraft den 1 april 2026.

Regeringens budgetproposition för 2026 innehåller dessutom reformer som sänkt inkomstskatt och lägre moms på livsmedel, vilket väntas stärka hushållens disponibla inkomster.

Enligt Robert Boije väntas regelförändringarna få begränsad påverkan på bostadspriserna, eftersom det främst är mer etablerade köpare som sätter prisnivåerna på marknaden – inte de som omfattas av de nuvarande reglerna, såsom förstagångsköpare.

”Vi tror inte på några stora priseffekter av regelförändringarna.”

Han tillägger att effekterna kan bli något större för mindre bostäder, samtidigt som en annan förändring verkar i motsatt riktning.

"En faktor som samtidigt kan verka lite prisdämpande är att ränteavdragsrätten på blancolån (med vissa undantag) tas bort vid årsskiftet. Det kommer att göra det dyrare att ta ett blancolån till delar av kontantinsatsen vid bostadsköp."

Susanne Spector gör en liknande bedömning.

"På marginalen bör förslagen innebära högre bostadspriser, men vi bedömer att effekterna blir mindre än om regelförändringarna hade införts under perioden med nollräntor."

Helena Bornevall tror att bolånelättnaderna kan få större betydelse.

"Vi bedömer att de lättade bolånekraven bidrar till en ökad efterfrågan på bostadslån samt räknar i vår prognos med att lättnaderna driver upp bostadspriserna med ca 2 procentenheter nästa år."

Svårt att tajma marknaden

Trots ljusare prognoser varnar ekonomerna för att försöka tajma bostadsmarknaden. Robert Boije menar att hushåll bör utgå från sin egen ekonomiska situation snarare än prisprognoser.

"Mitt råd är att det är svårt att försöka tajma en bostadsaffär rätt i tiden. Har du redan ett ägt boende så ska du ju köpa och sälja på samma marknad och då är ett gott råd att sälja först och köpa sedan såvida du inte har mycket annat kapital än det som är bundet i din nuvarande bostad som buffert."

Susanne Spector instämmer.

"Det är alltid svårt att tajma marknaden så man bör utgå från sin egen ekonomiska situation och bostadsbehov."

Samtidigt pekar Helena Bornevall på att vissa hushåll kan ha skäl att avvakta.

"De flesta påverkas inte i någon större utsträckning av lättnaderna i bolånekraven, men för de hushåll som idag är lånebegränsade och som har behov eller preferens att belåna sig högre kan det lämpa sig bättre att invänta de eventuella nya bolånekraven."