Videberg Kraft vill bygga ny kärnkraft vid Ringhals med statligt stöd. Nu ska regeringen bestämma hur generöst stödet ska bli. ”Det är inte i första hand en fråga om mer elproduktion”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Idag, 14:35
Projektbolaget Videberg Kraft har lämnat in den första ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige.
Bakom Videberg Kraft står statliga Vattenfall tillsammans med Industrikraft som är ett konsortium bestående av elintensiva industribolag - bland annat ABB, Alfa Laval, Boliden, Hitachi Energy, Höganäs, Saab, Stora Enso, SSAB och Volvokoncernen.
Planen är att uppföra nya reaktorer med en sammanlagd effekt på cirka 1 500 MW vid Ringhals i elprisområde 3.
”Det här är ju ett avgörande steg för att få tillbaka stabila elpriser, för att hushållen ska få bättre förutsättningar och för att industrin ska kunna känna framtidsoptimism i Sverige”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till Placera.
Ansökan markerar startpunkten för den process där regeringen ska ta ställning till om – och på vilka villkor – staten ska gå in med lån och prissäkring för nya kärnkraftsprojekt.
Det blir därmed det första praktiska testet av den nya statliga stödmodell som riksdagen beslutat om.
Regeringen har inte uppgett hur stort stöd som söks. Staten erbjuder dock lån på upp till 440 mdr kr och prissäkring för omkring 5 000 MW ny kärnkraft.
Flera kärnkraftsprojekt i Europa har samtidigt blivit betydligt dyrare än planerat och tagit långt längre tid att bygga än kalkylerat.
Hur stor risk tar skattebetalarna när staten går in med en så aktiv roll?
”När vi har gjort våra bedömningar har vi utgått från slutresultatet – den verkliga kostnaden i de kärnkraftsprojekt som faktiskt har byggts, inte från de ursprungliga kalkylerna”, svarar Niklas Wykman och fortsätter:
”De fördyringar som har skett på andra håll är alltså redan inräknade från början. Dessutom är stödet beslutat av riksdagen med tydliga ramar för hur mycket pengar det får handla om."
"Så det är hanterat med ordning och reda i budgetprocessen.”
En del av stödet innebär att staten går in och prissäkrar intäkterna från den nya kärnkraften för att minska investeringsrisken.
Hur säkerställer ni att prissäkringen inte leder till överkompensation?
”Det säkerställs dels genom de förhandlingar vi ska ha, där vi företräder skattebetalarna och ska hålla oss inom ramen för hållbara offentliga finanser. Och dels genom statsstödsprocessen i EU, som inte godkänner någon form av överkompensation", säger Niklas Wykman och fortsätter:
"Där finns både hängslen och livrem för att staten inte ska betala för mycket.”
Trots planerna på ny kärnkraft har Sveriges elanvändning varit i stort sett oförändrad under flera decennier.
Samtidigt har elproduktionen överstigit användningen, vilket har gett ett tydligt elöverskott i systemet.
På frågan om vilken efterfrågan som ska bära ny kärnkraft menar Niklas Wykman att det handlar om andra egenskaper.
”Det är inte i första hand en fråga om mer elproduktion, för elproduktion har vi mycket av i Sverige.”
”De senaste tio åren har vi installerat ny el motsvarande 10–11 kärnkraftsreaktorer, men vi har ändå fått sämre funktionalitet i energisystemet”, säger han och fortsätter:
”Så att bygga ny kärnkraft syftar ju inte bara till att producera mer el, för det kan man göra på massa olika sätt. Att installera ny baskraft syftar till att få ökad stabilitet, mindre volatila elpriser, lösa effektbristen och kunna ansluta nya företag till energisystemet.”
Regeringens satsning på kärnkraft sker samtidigt som flera storskaliga fossilfria industriprojekt har fått problem eller skjutits upp.
På frågan om kärnkraften riskerar att gå samma öde till mötes menar Wykman att det är missvisande att dra en parallell till projekten. Han menar att det finns en konkret efterfrågan på planerbar elproduktion.
”Det har funnits rapporter, särskilt från södra Sverige, om företag som fått avstå investeringar eller haft svårt att investera på grund av anslutningsproblem till elnätet", säger finansmarknadsministern och fortsätter:
”Vi har dessutom fortfarande en dominans av koldioxid i energisystemet. I transportsektorn finns det mycket fossil energi kvar att ersätta med el, vilket i sig driver upp efterfrågan på el.”
Videberg Kraft vill bygga ny kärnkraft vid Ringhals med statligt stöd. Nu ska regeringen bestämma hur generöst stödet ska bli. ”Det är inte i första hand en fråga om mer elproduktion”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Idag, 14:35
Projektbolaget Videberg Kraft har lämnat in den första ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige.
Bakom Videberg Kraft står statliga Vattenfall tillsammans med Industrikraft som är ett konsortium bestående av elintensiva industribolag - bland annat ABB, Alfa Laval, Boliden, Hitachi Energy, Höganäs, Saab, Stora Enso, SSAB och Volvokoncernen.
Planen är att uppföra nya reaktorer med en sammanlagd effekt på cirka 1 500 MW vid Ringhals i elprisområde 3.
”Det här är ju ett avgörande steg för att få tillbaka stabila elpriser, för att hushållen ska få bättre förutsättningar och för att industrin ska kunna känna framtidsoptimism i Sverige”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till Placera.
Ansökan markerar startpunkten för den process där regeringen ska ta ställning till om – och på vilka villkor – staten ska gå in med lån och prissäkring för nya kärnkraftsprojekt.
Det blir därmed det första praktiska testet av den nya statliga stödmodell som riksdagen beslutat om.
Regeringen har inte uppgett hur stort stöd som söks. Staten erbjuder dock lån på upp till 440 mdr kr och prissäkring för omkring 5 000 MW ny kärnkraft.
Flera kärnkraftsprojekt i Europa har samtidigt blivit betydligt dyrare än planerat och tagit långt längre tid att bygga än kalkylerat.
Hur stor risk tar skattebetalarna när staten går in med en så aktiv roll?
”När vi har gjort våra bedömningar har vi utgått från slutresultatet – den verkliga kostnaden i de kärnkraftsprojekt som faktiskt har byggts, inte från de ursprungliga kalkylerna”, svarar Niklas Wykman och fortsätter:
”De fördyringar som har skett på andra håll är alltså redan inräknade från början. Dessutom är stödet beslutat av riksdagen med tydliga ramar för hur mycket pengar det får handla om."
"Så det är hanterat med ordning och reda i budgetprocessen.”
En del av stödet innebär att staten går in och prissäkrar intäkterna från den nya kärnkraften för att minska investeringsrisken.
Hur säkerställer ni att prissäkringen inte leder till överkompensation?
”Det säkerställs dels genom de förhandlingar vi ska ha, där vi företräder skattebetalarna och ska hålla oss inom ramen för hållbara offentliga finanser. Och dels genom statsstödsprocessen i EU, som inte godkänner någon form av överkompensation", säger Niklas Wykman och fortsätter:
"Där finns både hängslen och livrem för att staten inte ska betala för mycket.”
Trots planerna på ny kärnkraft har Sveriges elanvändning varit i stort sett oförändrad under flera decennier.
Samtidigt har elproduktionen överstigit användningen, vilket har gett ett tydligt elöverskott i systemet.
På frågan om vilken efterfrågan som ska bära ny kärnkraft menar Niklas Wykman att det handlar om andra egenskaper.
”Det är inte i första hand en fråga om mer elproduktion, för elproduktion har vi mycket av i Sverige.”
”De senaste tio åren har vi installerat ny el motsvarande 10–11 kärnkraftsreaktorer, men vi har ändå fått sämre funktionalitet i energisystemet”, säger han och fortsätter:
”Så att bygga ny kärnkraft syftar ju inte bara till att producera mer el, för det kan man göra på massa olika sätt. Att installera ny baskraft syftar till att få ökad stabilitet, mindre volatila elpriser, lösa effektbristen och kunna ansluta nya företag till energisystemet.”
Regeringens satsning på kärnkraft sker samtidigt som flera storskaliga fossilfria industriprojekt har fått problem eller skjutits upp.
På frågan om kärnkraften riskerar att gå samma öde till mötes menar Wykman att det är missvisande att dra en parallell till projekten. Han menar att det finns en konkret efterfrågan på planerbar elproduktion.
”Det har funnits rapporter, särskilt från södra Sverige, om företag som fått avstå investeringar eller haft svårt att investera på grund av anslutningsproblem till elnätet", säger finansmarknadsministern och fortsätter:
”Vi har dessutom fortfarande en dominans av koldioxid i energisystemet. I transportsektorn finns det mycket fossil energi kvar att ersätta med el, vilket i sig driver upp efterfrågan på el.”
9 december, 13:31
10 december, 13:02
Analys
Saab kammar hem miljardordrar
Guldrallyt
Fonder
Bolån
9 december, 13:31
10 december, 13:02
Analys
Saab kammar hem miljardordrar
Guldrallyt
Fonder
Bolån
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 850,14
