Riksbanken sänker styrräntan med 25 punkter till 2,50%. Det var väntat. Prognosen för framtiden, den så kallade räntebanan, visade sig dock vara mer hökaktig än väntat.

I alla fall om man frågar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

“Vi trodde att man skulle ha dörren öppen för två räntesänkningar, men Riksbankens prognos var mer hökaktig än så.”

Riksbanken signalerar om endast en sänkning i första halvåret 2025, och en botten där styrräntan når 2,25%.

Det är en sänkning mindre än vad majoriteten av storbankerna trott.

Nordea håller dock fast vid sin prognos om att styrräntan kommer ner till 2% och att ytterligare två sänkningar görs i början av nästa år. En i januari och ytterligare en i maj.

Höjer på ögonbrynen

Centralbanken skriver i sitt beslut att det finns vissa tecken på en återhämtning av konjunkturen, men att den fortfarande är svag. Fortsatt betonas vikten av en stärkt konjunktur.

Men Torbjörn Isaksson höjer ändå på ögonbrynen när han läser Riksbankens kommunikation om konjunkturen.

Han säger att Riksbanken betonar hur penningpolitiken verkar med en fördröjning, och tycker att centralbanken verkar ganska trygg med att hushållskonsumtionen kommer att öka nästa år.

“Den synen delar jag väl i stora drag, men jag är ändå lite förvånad över att de inte verkar vara mer bekymrade över konjunkturen”, säger han.

“Jag trodde att den svaga sysselsättningen samt det allmänt låga resursutnyttjandet i ekonomin skulle få större genomslag, och leda till signaler om fler sänkningar nästa år”, säger han.

“Orolig för att kronan försvagas”

Storbanken SEB:s prognos pekar också mot en styrränta på 2% under kommande halvår, och det redan i mars. Bankens ränte- och valutastrateg Amanda Sundström tror därför inte på Riksbankens prognos, men tycker inte att det var fel av Riksbanken att kommunicera annorlunda.

“Jag tror ju fortfarande att det kommer bli två sänkningar första halvåret 2025. Men nu guidar man för lite mindre än så, och det är ingen fara på taket”, säger hon.

Hon tror att det finns en bakomliggande oro i Riksbankens prognos. En oro för att man går för snabbt fram och får en effekt på ekonomin som gör att inflationen inte faller så som man har sett framför sig.

“Dessutom är man orolig för att den svenska kronan skulle kunna försvagas på ett sätt som är problematiskt också.”

SEB står fast vid sin prognos om räntesänkningar i januari och mars, men ser ökad risk för att de dröjer längre.

“Rimlig tankegång”

Seyran Naib, makroekonom på livförsäkringsbolaget Skandia, hade också tippat på en indikation om två räntesänkningar första halvåret 2025.

Men hon kritiserar inte Riksbanken.

“De har en rimlig tankegång eftersom det finns mycket osäkerheter just nu, något de själva också lyfter”, säger hon.

I sitt beslut lyfter centralbanken den stora osäkerheten kring utvecklingen i omvärlden. Som exempel anges den geopolitiska oron, oklarheter kring handelspolitiken och Europas uppblossade regeringskriser.

“Riksbanken har ofta lite av en ‘vänta och se’-strategi”, tillägger Seyran Naib och hänvisar till att räntesänkningarna inte tog fart ordentligt förrän i våras.

“Med omvärldsläget i åtanke tycker jag att det är rimligt att låta räntebanan ligga ungefär som tidigare, och i stället vänta in vad som sker 2025.”