Coor Service Management (47,5 kr) är ett av Nordens största företag inom facility management, det vill säga tjänster som städning, reception, fastighetsdrift, säkerhet, mat & catering och andra stödfunktioner åt företag och offentliga verksamheter.

Sammanlagt omsätter bolaget cirka 12 miljarder kr årligen. Totalt har bolaget strax över 10 000 anställda, där de allra flesta arbetar ute på fältet hos kunderna. Coor och dess största konkurrent ISS står tillsammans för omkring 40% av den nordiska marknaden för fastighetsskötsel och lokalvård.

Coor har ingen tydlig, aktiv huvudägare. Ägarlistan domineras av fonder där Nordea Fonder är störst med 7% av aktierna. Insynspersoner äger sammanlagt aktier för knappt 11 Mkr, där VD Ola Klingenborg och styrelseordförande Mikael Stöhr äger aktier för 0,6 Mkr respektive 0,5 Mkr. Insynsägandet är klent för ett miljardbolag. Stöhr var tidigare VD för bolaget 2013-2020, då Coor presterade väldigt starkt på börsen.

Affärsmodell och intäktsmix

Coor tar ofta ett helhetsansvar genom fleråriga avtal där de samlar många servicetjänster under ett tak. Denna typ av omfattande kontrakt kallas Integrated Facility Management, eller IFM, och står för 57% av omsättningen. Koncernen har ett fåtal sådana här stora kontrakt som utgör en betydande del av hela verksamheten. Under 2024 stod de tio största kunderna för nära 40% av intäkterna. Under 2023 såg vi konkreta exempel på de riskerna när Ericsson meddelade att man inte skulle förlänga sitt serviceavtal med Coor när det gick ut den 31 augusti 2023. Det avtalet motsvarade omkring 500 Mkr per år.

Kunderna utgörs av både privata företag och offentliga verksamheter i Norden. De fem största kunderna är Danska Byggnadsstyrelsen, Equinor, Karolinska Universitetsjukhuset, danska rättsväsendet och Volvo Cars.

Grafiken här nedan ger en överblick över intäktsfördelningen mellan länder, kontraktstyper, tjänstekategorier samt kundsegment.

I korta drag kan vi konstatera att Sverige är den klart viktigaste marknaden med en majoritet av intäkterna. Den offentliga sektorn är tillsammans med tillverkningsindustrin de viktigaste kundsegmenten.

Omsättningen har sedan 2016 ökat med drygt 3% per år organiskt, samt ytterligare 4% per år via förvärv. Coor har haft en ganska varierande tillväxt under perioden. Under perioden 2016-2019 växte bolaget relativt starkt, både organiskt och genom förvärv. Den organiska tillväxten låg då kring 5% per år och förstärktes av förvärv som bidrog med ytterligare några procentenheter.

Från 2023 syns en tydlig försvagning. Den organiska tillväxten föll till endast 2% 2023 och blev negativ 2024. Tillväxten har under de senaste åren huvudsakligen kommit från mindre förvärv och valutaeffekter, medan den underliggande affärsvolymen stått still eller minskat.

Sverige i centrum

Tittar vi närmare på de olika länderna ser vi att Coor alltid haft tydliga skillnader i rörelsemarginal mellan marknaderna. Sverige har konsekvent varit mest lönsamt, Norge ligger i mitten, medan Danmark och framför allt Finland haft betydligt lägre marginaler.

Den här skillnaden har varit stabil över tid och förändras långsamt. Främst eftersom både priser och kostnadsstrukturer i serviceavtal är trögrörliga och binds i fleråriga kontrakt. Detta gör att lönsamhetsgapet mellan länderna tenderar att bestå.

Utöver de resultatsiffror som anges i grafiken nedan finns koncerngemensamma kostnader på 217 Mkr för senaste året. Koncernens sammanlagda rörelseresultat efter dessa kostnader är alltså drygt 500 Mkr.

Coor ligger i linje med sina finansiella mål när det gäller kassagenerering, kapitalstruktur och utdelning, men missar målen helt vad gäller organisk tillväxt och lönsamhet.

Organiska tillväxten på 0,5% ligger långt under målet på 4-5%, och den justerade Ebita-marginalen på 4,4% är under målnivån på cirka 5,5%. Som vi visade i grafiken ovan är det i enbart den svenska verksamheten som når lönsamhetsmålet.

För att närma sig lönsamhetsmålet har Coor genomfört den 1 april 2025 organisatoriska nedskärningar och förenklat strukturen för att sänka de centrala kostnaderna. Planen innebär att cirka 130 tjänster försvinner, vilket beräknas ge årliga besparingar på omkring 120 Mkr med effekt från Q2 2025. Det motsvarar en förbättring på drygt en procentenhet i Ebita-marginalen från tidigare nivå på strax under 4,5%.

Coor planerar att genomföra en kapitalmarknadsdag i början av 2026. Då kommer bolaget att presentera hur arbetet med förbättringarna fortskrider och ge en uppdaterad bild av planerna för Coors utveckling framåt. Det blir intressant att se om bolaget står fast vid tidigare målsättningen om 5,5% i Ebita-marginal för 2026E som tidigare VD:n införde.

Högre förväntad lönsamhet

Precis som i fjol har tillväxten i år varit nära 0%. Nästa år räknar vi med något bättre siffror med en tillväxt på 1% och för 2027 penslar vi in 3% tillväxt.

Analytikerna som följer bolaget räknar med att Sverige blir tillväxtmotor och driver på den största ökningen av intäkter och resultat mätt i kr. I Sverige har bolaget i år bland annat förlängt IFM-avtalet med Volvo Cars för fastighets- och arbetsplatsservice fram till 2027/2028. Avtalet är uppskattat till ca 400 Mkr per år.

Lönsamhetsmässigt skissar vi på att den justerade Ebita-marginalen ökar från omkring 4,5% i år till 5,5% vid slutet av prognosperioden. En stor del av detta förklaras av de tidigare nämnda besparingarna som bolaget nu genomför. Enligt tidigare tillförordnad VD Peter Viinapuu (december 2024-mars 2025) förväntades målet om 5,5% nås redan 2026. Vi räknar lite mer konservativt och penslar in 5,0%.

Blickar vi tillbaka över de senaste tio åren är 5,5% även det historiska genomsnittet sedan 2016. Det tror vi man kan se som ett normalläge för verksamheten.

Skuldsättningen ligger nära bolagets övre gräns på högst 3x Ebitda (2,7x på rullande 12 månader). Vi tror därför sannolikheten för stora förvärv är ganska låg i närtid. Senaste förvärvet genomfördes under 2023.

Så värderas servicebolagen

Bolagen i servicesektorn handlas generellt till framåtblickande multiplar kring 10x EV/Ebita (eller P/E kring 10-12x). Det speglar branschens likformiga, stabila och lågmarginalpräglade karaktär.

En observation är att även bolag med högre lönsamhet, som Loomis och Green Landscaping, inte värderas mycket högre än sektorgenomsnittet, medan stora branschkollegor som ISS och franska Sodexo värderas i linje med eller något under snittet trots stor skala. Vi tycker därför en rimlig framåtblickande värdering för Coor bör vara EV/Ebita 10x. Det ger en uppsida på knappt 30% från dagens värdering.

Slutsats

Lönsamheten i Coor har varit pressad under de senaste två åren. Det förklaras dels av att bolaget tappat några viktiga kunder senaste åren. Dels av vad bolaget självt beskrivit som operationella problem i Sverige och Danmark som orsakat ineffektivitet och höga personalkostnader.

Om Coor genom sitt nya besparingsprogram förbättrar rörelsemarginalen till historiska snittet på 5,5% ser vi en hygglig uppsida på drygt 30% för aktien. I ett pessimistiskt scenario där marginalen planar ut på nuvarande nivå kring 4,5% och tillväxten ligger kvar kring noll tror vi att nedsidan är begränsad till omkring 20%.

Kommande kvartal kan bli svaga eftersom Coor går in i perioden med lågt kontraktsinflöde i ryggen, prispress och fortsatt dämpad efterfrågan i flera segment. Danmark tappar dessutom några större avtal (med bland annat Ballerup och Novonesis) under kommande två kvartal, med årliga intäkter på omkring 300 Mkr. Vi tycker bolaget kan vara intressant att följa men håller oss på sidlinjen för tillfället.