Inflationen är på väg ned – men den är ännu inte besegrad. Och med expansiv finanspolitik, sänkt matmoms och en konjunktur som vaknar till liv kan Riksbanken tvingas höja räntan tidigare än den egna prognosen. Det säger nationalekonomen Lars Calmfors till Placera.
Idag, 09:49
Visst trodde nog många att vi vid slutet av 2025 inte längre skulle behöva oroa oss för hög inflation – åtminstone på ett tag. Men helt under kontroll tycks den ännu inte vara. I somras kunde prisuppgångarna till stor del viftas bort som säsongseffekter, inte minst stigande priser på paketresor.
Men när inflationstakten, mätt som KPIF, för oktober landade på 3,1% började dock svettdroppen rinna längs tinningen.
Många höll andan förra veckan när novembersiffran presenterades – men pustade sedan ut. Inflationen föll till 2,3%.
”Det kändes lugnande, att inflationen ändå verkar vara på väg ner”, säger nationalekonomen Lars Calmfors.
Ett relativt säkert kort är att inflationen fortsätter ned när matmomsen tillfälligt sänks i april, från 12 till 6%. Tanken är att momsen ska höjas igen vid årsskiftet 2027/2028. Det är dock inte många politiker som vinner väljare på att höja matpriserna.
”Men det skulle vara olyckligt om man inte gör det igen (höjer matmomsen red. anm.), för då stökar det till skattesystemet på ett sätt som inte är bra. Men jag tror att det kommer att bli svårt att höja den”, säger han.
Samtidigt tycker sig Calmfors ana att konjunkturen trots allt börjar lyfta. Därtill väntar en mer expansiv finanspolitik nästa år – en kombination som kan spä på efterfrågan.
”Jag kan mycket väl tänka mig att Riksbanken redan under nästa år borde höja räntan igen. Penningpolitiken ska ju vara framåtsyftande", säger han.
På kort sikt ser Calmfors dock inget akut inflationsproblem.
”Men blir det ordentlig fart i ekonomin och så finanspolitiska stimulanser på det, då kan det bädda för inflation längre fram. Och då ska ju Riksbanken stämma i bäcken.”
Det talar dock inte historien för. Senast inflationen tog fart 2022/2023 agerade centralbankerna långsamt.
”Man höjde för sent, det gällde alla centralbanker. Men förhoppningsvis tar de det i beaktande och är ute tidigare nästa gång.”
Det minskar i så fall behovet av kraftiga räntehöjningar längre fram.
Calmfors är därför skeptisk till Riksbankens nuvarande prognos, där första höjningen av styrräntan väntas i andra kvartalet 2027.
”Jag tror inte riktigt på den räntebanan. Jag tror att det (en höjning reds. anm.) mycket väl kan bli tidigare – och att det kan vara klokt.”
Förutsättningen för en höjning är att ekonomin verkligen tar fart. Och det anser Calmfors inte är ett orimligt scenario – även om riskerna är stora.
”Vi har en geopolitisk situation som är väldigt osäker. Och vi har Trump – man vet aldrig vad han kan hitta på. Prognosen jag gör förutsätter att det inte händer något dramatiskt.”
Hur aggressiv kan då en höjning bli?
”Vi brukar tala om den neutrala räntan, alltså den som varken stimulerar eller stramar åt ekonomin. Riksbanken säger själv att den ligger någonstans mellan 1,5 och 3%.”
Tar man mittpunkten hamnar den på cirka 2,25%. I dag ligger styrräntan på 1,75%.
”Det betyder att penningpolitiken fortfarande är stimulerande. I ett mer normalt konjunkturläge borde vi ligga närmare den neutrala räntan – eller kanske till och med något högre.”
Calmfors oroas samtidigt av inriktningen på finanspolitiken, inte minst att ökade försvarssatsningar i hög grad lånefinansieras.
”Inte för att vi kommer upp på någon farlig skuldnivå under överskådlig tid. Men man har övergett tydliga principer. Det gör det svårare att återgå till ett system där permanenta utgiftsökningar också finansieras permanent – med skattehöjningar eller utgiftsminskningar.”
Inflationen är på väg ned – men den är ännu inte besegrad. Och med expansiv finanspolitik, sänkt matmoms och en konjunktur som vaknar till liv kan Riksbanken tvingas höja räntan tidigare än den egna prognosen. Det säger nationalekonomen Lars Calmfors till Placera.
Idag, 09:49
Visst trodde nog många att vi vid slutet av 2025 inte längre skulle behöva oroa oss för hög inflation – åtminstone på ett tag. Men helt under kontroll tycks den ännu inte vara. I somras kunde prisuppgångarna till stor del viftas bort som säsongseffekter, inte minst stigande priser på paketresor.
Men när inflationstakten, mätt som KPIF, för oktober landade på 3,1% började dock svettdroppen rinna längs tinningen.
Många höll andan förra veckan när novembersiffran presenterades – men pustade sedan ut. Inflationen föll till 2,3%.
”Det kändes lugnande, att inflationen ändå verkar vara på väg ner”, säger nationalekonomen Lars Calmfors.
Ett relativt säkert kort är att inflationen fortsätter ned när matmomsen tillfälligt sänks i april, från 12 till 6%. Tanken är att momsen ska höjas igen vid årsskiftet 2027/2028. Det är dock inte många politiker som vinner väljare på att höja matpriserna.
”Men det skulle vara olyckligt om man inte gör det igen (höjer matmomsen red. anm.), för då stökar det till skattesystemet på ett sätt som inte är bra. Men jag tror att det kommer att bli svårt att höja den”, säger han.
Samtidigt tycker sig Calmfors ana att konjunkturen trots allt börjar lyfta. Därtill väntar en mer expansiv finanspolitik nästa år – en kombination som kan spä på efterfrågan.
”Jag kan mycket väl tänka mig att Riksbanken redan under nästa år borde höja räntan igen. Penningpolitiken ska ju vara framåtsyftande", säger han.
På kort sikt ser Calmfors dock inget akut inflationsproblem.
”Men blir det ordentlig fart i ekonomin och så finanspolitiska stimulanser på det, då kan det bädda för inflation längre fram. Och då ska ju Riksbanken stämma i bäcken.”
Det talar dock inte historien för. Senast inflationen tog fart 2022/2023 agerade centralbankerna långsamt.
”Man höjde för sent, det gällde alla centralbanker. Men förhoppningsvis tar de det i beaktande och är ute tidigare nästa gång.”
Det minskar i så fall behovet av kraftiga räntehöjningar längre fram.
Calmfors är därför skeptisk till Riksbankens nuvarande prognos, där första höjningen av styrräntan väntas i andra kvartalet 2027.
”Jag tror inte riktigt på den räntebanan. Jag tror att det (en höjning reds. anm.) mycket väl kan bli tidigare – och att det kan vara klokt.”
Förutsättningen för en höjning är att ekonomin verkligen tar fart. Och det anser Calmfors inte är ett orimligt scenario – även om riskerna är stora.
”Vi har en geopolitisk situation som är väldigt osäker. Och vi har Trump – man vet aldrig vad han kan hitta på. Prognosen jag gör förutsätter att det inte händer något dramatiskt.”
Hur aggressiv kan då en höjning bli?
”Vi brukar tala om den neutrala räntan, alltså den som varken stimulerar eller stramar åt ekonomin. Riksbanken säger själv att den ligger någonstans mellan 1,5 och 3%.”
Tar man mittpunkten hamnar den på cirka 2,25%. I dag ligger styrräntan på 1,75%.
”Det betyder att penningpolitiken fortfarande är stimulerande. I ett mer normalt konjunkturläge borde vi ligga närmare den neutrala räntan – eller kanske till och med något högre.”
Calmfors oroas samtidigt av inriktningen på finanspolitiken, inte minst att ökade försvarssatsningar i hög grad lånefinansieras.
”Inte för att vi kommer upp på någon farlig skuldnivå under överskådlig tid. Men man har övergett tydliga principer. Det gör det svårare att återgå till ett system där permanenta utgiftsökningar också finansieras permanent – med skattehöjningar eller utgiftsminskningar.”
Aktierekommendationer
Analyser
Aktierekommendationer
Analyser
1 DAG %
Senast
Boliden
Idag, 11:01
Saab och Rusta lyfter
Avanza Bank Holding
Idag, 10:04
Avanzas IT-strul är löst
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 815,07
