Han var med och stoppade euron i Sverige på 90-talet. Nu vill han införa den. Nationalekonomen Lars Calmfors har bytt fot – och menar att både ekonomin och omvärlden har förändrats i grunden. Placera grillar honom på bästa argumenten för att överge svenska kronan.
Idag, 11:35
Under 1990-talet ledde nationalekonomen Lars Calmfors den stora EMU-utredningen som rekommenderade att Sverige skulle vänta med att införa euron. Bedömningen vilade framför allt på risken för att svensk ekonomi skulle hamna i en annan konjunkturfas än omvärlden – och därmed behöva en egen penningpolitik.
Tre decennier senare har Calmfors svängt. I en ny rapport, skriven tillsammans med flera forskarkollegor (däribland tidigare riksbankschefen Stefan Ingves) landar han i att tiden nu är mogen för ett svenskt eurointräde.
”Det starkaste rent ekonomiska argumentet för ett euromedlemskap är att man eliminerar växelkursosäkerheten mot euroländerna”, säger Calmfors i Placerapodden.
Det gynnar både handel och gränsöverskridande direktinvesteringar, menar han.
”När EMU-utredningen gjordes 1996 trodde man – utifrån den forskning som fanns då – inte att effekterna skulle bli särskilt stora.”
Sedan dess har nya studier tillkommit. Enligt Calmfors visar de att handeln mellan euroländer ökade med 10–15% efter eurons införande, med ännu större effekt på de utländska direktinvesteringarna.
”Målet är att detta ska leda till högre inkomster och ökad välfärd. Och även om det är svårt att översätta exakt, så tror jag att 2–3 högre BNP per capita på sikt är en rimlig uppskattning.”
Han lyfter även andra argument. Ett euromedlemskap skulle ge Sverige tillgång till den gemensamma resolutionsfonden vid bankkriser. Dessutom skulle Sverige få större inflytande över EU:s ekonomisk-politiska regelsystem.
”Och så finns det den politiska dimensionen – den europeiska sammanhållningen. Ett svenskt euromedlemskap vore en mycket tydlig signal om att vi vill fördjupa samarbetet i Europa.”
Samtidigt finns ett brett folkligt motstånd. Enligt färska opinionsmätningar saknar euron stöd bland väljarna.
”Samtidigt ökade stödet 2022, ungefär i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Det var en tydlig förändring jämfört med tidigare år”, säger Calmfors.
Men i SCB:s mätning från i somras minskade ja-sidan från 34,4 2024 till 32%, medan nej-sidan ökade från 46,1 till 49,5%.
”Ska ett medlemskap bli aktuellt krävs en längre period av informerad debatt. Om frågan aktualiseras politiskt är det mest naturliga att hålla en ny folkomröstning.”
Det har nu gått över 20 år sedan den förra omröstningen.
Ett av de tyngsta argumenten mot euron är att Sverige förlorar kontrollen över penningpolitiken. Den som kan vara viktig om Sverige konjunktur skulle skilja sig mot resten av EU:s.
”Det var huvudargumentet när vi avrådde från medlemskap 1996. Då ansågs risken för stor.”
Argumentet finns kvar, men är svagare idag, enligt Calmfors. Han pekar på tre skäl.
För det första har de största kriserna sedan millennieskiftet varit globala: it-kraschen, finanskrisen, pandemin och inflationskrisen 2022–2023.
”Konjunkturimpulser sprids i dag betydligt snabbare mellan länder, i takt med ökad handel och mer integrerade finansmarknader.”
För det andra har Sverige i dag helt andra offentliga finanser än på 1990-talet och kan på så sätt stimulera ekonomin.
”På den tiden hade vi inget finanspolitiskt handlingsutrymme. I dag tillhör Sverige de länder i EU med starkast statsfinanser.”
Det tredje skälet rör växelkursen. Vid tidigare lågkonjunkturer har kronan försvagats och därigenom dämpat nedgången.
”Men under inflationskrisen 2022–2023 blev det tvärtom. Kronfallet försvårade Riksbankens inflationsbekämpning. Och det kan hända igen vid framtida utbudsstörningar", säger Calmfors.
Ett eurointräde innebär också ett större ansvar i framtida kriser. Sverige kan ju då behöva vara med och betala räddningspaket.
”Det är en reell risk. Men en del av den risken finns redan i dag genom EU:s gemensamma upplåning, till exempel pandemistöden och de nya försvarssatsningarna.”
Vid statsfinansiella kriser och ESM-lån skulle Sverige däremot bli direkt exponerat som euroland.
”Och om ECB eller eurosystemet skulle göra stora förluster kan det också innebära kostnader. Samtidigt visade eurokrisen att stödlån var hårt villkorade.”
På den positiva sidan ligger att Sverige i gengäld också skulle kunna få stöd vid en egen kris, betonar Lars Calmfors.
Stefan Ingves har lyft 11 kronor som en möjlig anslutningskurs. Calmfors är mer försiktig.
”Innan ett inträde måste Sverige delta i växelkursmekanismen ERM II i minst två år. Då sätts en centralkurs som kronan får röra sig runt.”
Dagens nivå runt 11 kronor menar han kan vara missvisande.
”Vi har fortfarande stora bytesbalansöverskott. Det talar för att kronan på sikt borde vara starkare.”
Dessutom, påpekar han, blir det i praktiken en förhandling.
”Euroländerna skulle inte vilja att Sverige går in med för svag kurs – det skulle uppfattas som en konkurrensfördel.”
Om spannet sträcker sig hela vägen från 8,50, som på 90-talet, till dagens nivå vill han inte spekulera i.
Sammantaget lyfter Calmfors att det finns både för och nackdelar med ett eurointräde. Hans bedömning är att fördelarna nu är fler.
”Det är ytterst en avvägning mellan fördelar och nackdelar. Det finns inget vetenskapligt facit. Det handlar om värderingar.”
Han var med och stoppade euron i Sverige på 90-talet. Nu vill han införa den. Nationalekonomen Lars Calmfors har bytt fot – och menar att både ekonomin och omvärlden har förändrats i grunden. Placera grillar honom på bästa argumenten för att överge svenska kronan.
Idag, 11:35
Under 1990-talet ledde nationalekonomen Lars Calmfors den stora EMU-utredningen som rekommenderade att Sverige skulle vänta med att införa euron. Bedömningen vilade framför allt på risken för att svensk ekonomi skulle hamna i en annan konjunkturfas än omvärlden – och därmed behöva en egen penningpolitik.
Tre decennier senare har Calmfors svängt. I en ny rapport, skriven tillsammans med flera forskarkollegor (däribland tidigare riksbankschefen Stefan Ingves) landar han i att tiden nu är mogen för ett svenskt eurointräde.
”Det starkaste rent ekonomiska argumentet för ett euromedlemskap är att man eliminerar växelkursosäkerheten mot euroländerna”, säger Calmfors i Placerapodden.
Det gynnar både handel och gränsöverskridande direktinvesteringar, menar han.
”När EMU-utredningen gjordes 1996 trodde man – utifrån den forskning som fanns då – inte att effekterna skulle bli särskilt stora.”
Sedan dess har nya studier tillkommit. Enligt Calmfors visar de att handeln mellan euroländer ökade med 10–15% efter eurons införande, med ännu större effekt på de utländska direktinvesteringarna.
”Målet är att detta ska leda till högre inkomster och ökad välfärd. Och även om det är svårt att översätta exakt, så tror jag att 2–3 högre BNP per capita på sikt är en rimlig uppskattning.”
Han lyfter även andra argument. Ett euromedlemskap skulle ge Sverige tillgång till den gemensamma resolutionsfonden vid bankkriser. Dessutom skulle Sverige få större inflytande över EU:s ekonomisk-politiska regelsystem.
”Och så finns det den politiska dimensionen – den europeiska sammanhållningen. Ett svenskt euromedlemskap vore en mycket tydlig signal om att vi vill fördjupa samarbetet i Europa.”
Samtidigt finns ett brett folkligt motstånd. Enligt färska opinionsmätningar saknar euron stöd bland väljarna.
”Samtidigt ökade stödet 2022, ungefär i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Det var en tydlig förändring jämfört med tidigare år”, säger Calmfors.
Men i SCB:s mätning från i somras minskade ja-sidan från 34,4 2024 till 32%, medan nej-sidan ökade från 46,1 till 49,5%.
”Ska ett medlemskap bli aktuellt krävs en längre period av informerad debatt. Om frågan aktualiseras politiskt är det mest naturliga att hålla en ny folkomröstning.”
Det har nu gått över 20 år sedan den förra omröstningen.
Ett av de tyngsta argumenten mot euron är att Sverige förlorar kontrollen över penningpolitiken. Den som kan vara viktig om Sverige konjunktur skulle skilja sig mot resten av EU:s.
”Det var huvudargumentet när vi avrådde från medlemskap 1996. Då ansågs risken för stor.”
Argumentet finns kvar, men är svagare idag, enligt Calmfors. Han pekar på tre skäl.
För det första har de största kriserna sedan millennieskiftet varit globala: it-kraschen, finanskrisen, pandemin och inflationskrisen 2022–2023.
”Konjunkturimpulser sprids i dag betydligt snabbare mellan länder, i takt med ökad handel och mer integrerade finansmarknader.”
För det andra har Sverige i dag helt andra offentliga finanser än på 1990-talet och kan på så sätt stimulera ekonomin.
”På den tiden hade vi inget finanspolitiskt handlingsutrymme. I dag tillhör Sverige de länder i EU med starkast statsfinanser.”
Det tredje skälet rör växelkursen. Vid tidigare lågkonjunkturer har kronan försvagats och därigenom dämpat nedgången.
”Men under inflationskrisen 2022–2023 blev det tvärtom. Kronfallet försvårade Riksbankens inflationsbekämpning. Och det kan hända igen vid framtida utbudsstörningar", säger Calmfors.
Ett eurointräde innebär också ett större ansvar i framtida kriser. Sverige kan ju då behöva vara med och betala räddningspaket.
”Det är en reell risk. Men en del av den risken finns redan i dag genom EU:s gemensamma upplåning, till exempel pandemistöden och de nya försvarssatsningarna.”
Vid statsfinansiella kriser och ESM-lån skulle Sverige däremot bli direkt exponerat som euroland.
”Och om ECB eller eurosystemet skulle göra stora förluster kan det också innebära kostnader. Samtidigt visade eurokrisen att stödlån var hårt villkorade.”
På den positiva sidan ligger att Sverige i gengäld också skulle kunna få stöd vid en egen kris, betonar Lars Calmfors.
Stefan Ingves har lyft 11 kronor som en möjlig anslutningskurs. Calmfors är mer försiktig.
”Innan ett inträde måste Sverige delta i växelkursmekanismen ERM II i minst två år. Då sätts en centralkurs som kronan får röra sig runt.”
Dagens nivå runt 11 kronor menar han kan vara missvisande.
”Vi har fortfarande stora bytesbalansöverskott. Det talar för att kronan på sikt borde vara starkare.”
Dessutom, påpekar han, blir det i praktiken en förhandling.
”Euroländerna skulle inte vilja att Sverige går in med för svag kurs – det skulle uppfattas som en konkurrensfördel.”
Om spannet sträcker sig hela vägen från 8,50, som på 90-talet, till dagens nivå vill han inte spekulera i.
Sammantaget lyfter Calmfors att det finns både för och nackdelar med ett eurointräde. Hans bedömning är att fördelarna nu är fler.
”Det är ytterst en avvägning mellan fördelar och nackdelar. Det finns inget vetenskapligt facit. Det handlar om värderingar.”
Analyser
Inflationen
Aktierekommendationer
Analyser
Inflationen
Aktierekommendationer
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 797,41
.jpg&w=3840&q=75)
