ECB höjde inlåningsräntan för första gången sedan 2023, efter att ha hållit räntan oförändrad i över ett år. Beslutet kommer i kölvattnet av att kriget i Mellanöstern pressat upp energipriserna i euroområdet.

Gårdagens räntebesked innehöll också upprevideringar av inflationsprognoserna.

"Man kan tolka det åt det högaktiga hållet", säger Marcus Widén, makroekonom på SEB, till Placera.

Efter ECB:s höjning har gapet till den svenska styrräntan ökat, efter att länge följt samma bana.

I Sverige ligger styrräntan på 1,75%, jämfört med 2,25% i Euroområdet.

Experter har tidigare spekulerat kring att räntehöjningar från ECB, kan tvinga Riksbanken att höja.

"Det är inte någonting som påverkar Riksbanken", säger Widén.

Nästa räntebesked från Riksbanken sker 17 juni.

Inflationen

Sverige har lägre inflation än euroområdet. Därför bedömer Widén att Riksbanken inte behöver höja räntan bara för att ECB gör det.

Även fast Sverige hade högre inflation i maj, är inflationsläget i Sverige betydligt lättare, menar Widén. Kronförstärkningen, löneavtal och svaga tjänstepriser är några av faktorerna.

"Vi möter samma risk, men utgångsläget är betydligt bättre för Riksbanken än för ECB."

Inflationen i euroområdet uppgick till 3,2% i maj. Det kan jämföras med 1,5% i Sverige.

För Euroområdet väntas inflationen uppgå till 3,0% i år, för att sedan falla till 2,3% 2027 och nå målet på 2,0% 2028, skriver ECB i samband med räntebeskedet.