Det är – och kommer alltid att vara – en önskedröm att kristallkulan är 100-procentigt transparent, och att oraklet i Delfi inte påverkas av giftiga ångor utan levererar klara och entydiga svar på alla framtidsfrågor. Många föredrar också att titta i backspegeln för att förstå vart vi är på väg. Men att enbart navigera efter historien, när vägen svänger, leder till förutsägbar dikeskörning.

Så här i början av 2026 vill därför prognosräven förmedla några insikter och råd. Redan nu kan dock en i praktiken kassaskåpssäker prognos slås fast: framtiden är förutsägbart oförutsägbar. Och det är, dessvärre, det nya normala.

Börsen reagerar inte starkt

Vi behöver samtidigt – som schweiziska federala underrättelsetjänsten flaggar för – vara medvetna om risken för mentala blinda fläckar. De undergräver vår förmåga att se världen som den faktiskt är, snarare än som vi skulle vilja att den vore. Goda säkerhetspolitiska råd som med fördel även kan användas av prognosmakare och aktieanalytiker. Jag återkommer strax till detta.

Inledningen av 2026 har geopolitiskt varit minst lika dramatisk – och på flera sätt historisk – som 2025. Läget är allvarligt. Trumps beslut, och utspel om, bland annat Venezuela och Grönland fortsätter att underminera den regelbaserade världsordningen. Händelserna i Caracas kan beskrivas som en säkerhetspolitisk ”tipping point”.

Det är inte konstigt att en av de vanligaste frågorna till ekonomen under 2025 och inledningen av 2026 har varit – och är: varför reagerar inte börserna mer negativt på dramatiken kring Trump och krigen? Kanske är frågan felställd. Varför har inte tillväxten reagerat mer negativt? I slutänden är det ju trots allt tillväxtutsikterna som avgör företagens intjäning – och därmed börsens utveckling.

Negativ effekt på investeringar

Här är det på sin plats med en begreppsutredning. Är det en skillnad mellan osäkerhet och oförutsägbarhet? Svenska Akademiens Ordbok säger att ”osäkerhet avser ett tillstånd av kunskapsbrist, tvekan eller ovisshet”. Fokus ligger på bedömarens informationsläge – man saknar kunskap om hur något förhåller sig, eller ska utvecklas.

Oförutsägbarhet syftar däremot på att ”utfallet i sig inte låter sig förutses”. Tyngdpunkten ligger i stället på fenomenets natur. Hur mycket information vi än besitter går utvecklingen alltså inte att prognosticera med någon rimlig precision.

Begreppen hänger ihop, men i huvudsak bara i en riktning: oförutsägbarhet ger osäkerhet. Däremot behöver osäkerhet inte innebära oförutsägbarhet. Med ökad kunskap kan osäkerhet minska och därmed ge vägledning om framtiden.

Forskning visar tydligt att ökad osäkerhet har en negativ effekt på investeringar och påverkar även sysselsättning och konsumtion. Osäkerhet sätter också avtryck på finansmarknaderna. Investerare vill ha kompensation för högre risk. Det leder till stigande riskpremier, högre lånekostnader, stramare kreditgivning och i förlängningen fler konkurser.

Att mäta osäkerhet

Realekonomiska och finansiella kanalen tenderar att förstärka varandra. Mot den bakgrunden var 2025 anmärkningsvärt. Trots historiskt hög politisk osäkerhet ökade i stället kredittillväxten, understödd av stabila banksystem, en global räntesänkningscykel och expansiv finanspolitik.

Att mäta osäkerhet är dock långt ifrån enkelt. Frågetecknen gäller osäkerhet för vem, kring vad och över vilken tidsperiod. Det finns inget enskilt dominerande mått. Under senare år har textbaserade osäkerhetsindex fått stort genomslag. Dessa nådde extremt höga nivåer under 2025. Svagheten är att de i hög grad speglar mediernas nyhetsurval. Ibland får man intrycket att negativa nyheter prioriteras, medan positiva skeenden hamnar i skymundan. I så fall riskerar osäkerheten att överskattas. Så var troligen fallet 2025.

Ett annat angreppssätt är att använda finansiell volatilitet – rörelser i priser på aktier, räntor och valutor – som mått på osäkerhet. Volatilitetsindex ses ofta som ”skräckindex”. Svagheten här, och det gäller även textbaserade mått, är att de beskriver nuläget och det vi just har upplevt. Som vägvisare för vart vi är på väg är värdet ganska begränsat.

Underrättelsetjänsten i Schweiz

Det mest informativa måttet på osäkerhet är i stället hur företagsledningar och hushåll uppfattar framtida affärs- och konsumtionsförutsättningar. Det är ytterst dessa förväntningar som styr beslut om investeringar, anställningar och konsumtion – och därmed den ekonomiska tillväxten.

Kunskap och erfarenhet är nödvändigt. Men det kommer inte att räcka. Vi tvingas leva med förutsägbar oförutsägbarhet på flera områden – i ett nytt normalläge. Ett par exempel som det finns anledning att återkomma till under året är: Det säkerhetspolitiska läget och framväxten av en ny världsordning. Kraften i transformerande teknologier och deras påverkan på produktivitet, arbetsmarknader och företags lönsamhet. Högsta domstolens besked om gränserna mellan Trumps presidentmakt och USA-kongressen. En systemkris i relationen mellan Europa och Kina.

Så tillbaka till underrättelsetjänsten i Schweiz som har fog för att hävda att många människor har liten, eller ingen, kunskap om hur det mänskliga tänkandet fungerar och att vi behöver tänka på våra mentala biaser, eller kognitiva snedvridningar. Det påverkar ekonomin och marknaden.

Respekt för det oförutsägbara

Här är några vanliga ”snedtänk” som människan ofta gör: gruppeffekten (hålla fast vid den egna gruppens bekväma antaganden); förankringseffekten (ensidigt förlita sig på den information vi möter först); bekräftelseeffekten (bara uppmärksamma data som bekräftar redan existerande uppfattningar); spegeleffekten (att anta att andra tänker som vi själva), brist-på-bevis-effekten (inte reflektera över vilken data som saknas).

Ekonomi och finansmarknad handlar i grund och botten om människor, i olika positioner, och som kollektiv avgör vart tillväxt och börser i slutänden landar. När oförutsägbarheten ökar försök att följa den schweiziska underrättelsens råd kring beteenden, lyft blicken och undvik att gå vilse i detaljerna som i värsta fall ger falsk trygghet. Var vaksam mot tunnelseende och flockbeteende.

Låt oss ta oss an 2026 med kunskap, nykterhet och en sund respekt för det oförutsägbara. Och tänk på att ekonomer också bara är människor som tenderar att underskatta företags kreativitet och ekonomiers anpassningsförmåga.

Robert Bergqvist är seniorekonom på SEB

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.