STOCKHOLM (Direkt) Efter att ha sänkt räntan vid fem möten i rad kommer Riksbanken nu mest troligt att lämna styrräntan oförändrad, på 2,25 procent, vid mötet den 19 mars (räntebesked den 20 mars).

Frågan inför mötet handlar mer om vad Riksbanken kan säga om utsikterna för styrräntan givet det osäkra omvärldsläget och de oväntat höga prisökningarna i början av året. Den senaste räntebanan, från i december, indikerade att styrräntan skulle förbli på nuvarande 2,25 procent under hela prognosperioden (efter den sänkning med 25 punkter som beslutades i januari).

Samtliga tolv bedömare i Infronts prognosenkät räknar med att styrräntan lämnas oförändrad nu. Av de som svarat om synen på räntebanan tror endast en att den kommer att förändras jämfört med i december, och det till att indikera att räntehöjningar kan komma relativt snabbt.

Beträffande ekonomernas egna prognoser om nästa ränteändring svarar fyra att de inte räknar med någon ändring under deras egna prognoshorisonter medan en tror att räntan kan sänkas i slutet av 2025/början av 2026. Fem av ekonomerna tror dock att nästa ränteändring blir en höjning, varav en ser en höjning redan i maj, en ser möjlighet för en höjning i juni medan tre tror att en höjning kommer under 2026 som tidigast.

Vid förra policymötet, i januari, sänkte Riksbanken styrräntan med 25 punkter, till 2,25 procent, vilket var i linje med vad en i princip enig analytikerkår hade väntat. Det var den sjätte sänkningen sedan lättnadscykeln inleddes i maj 2024, och totalt sänktes styrräntan med 1,75 procentenheter under perioden maj-januari.

Direktionen var enig om räntebeslutet i januari, detta trots att såväl Erik Thedéen som Anna Seim i december hade indikerat att de föredrog att avvakta med nästa räntesänkning.

"Mot bakgrund av att risken för en alltför hög inflation är begränsad samtidigt som konjunkturläget är svagt bedömer direktionen att det är lämpligt att sänka styrräntan nu.", motiverade Riksbanken räntebeslutet i pressmeddelandet den 29 januari.

I pressmeddelandet fastslogs också att direktionen också bedömde att prognosen för styrräntan från i december "i allt väsentligt står sig", men också att "direktionen har beredskap att agera om inflations- och konjunkturutsikterna står sig.

Protokollet från januarimötet visade att Erik Thedéen bedömde att räntan nu sänkts tillräckligt mycket. Han noterade också att en del indikatorer på pristrycket, som producentpriser och världsmarknadspriser på livsmedel, hade stigit "en hel del" under de senaste månaderna.

"Utvecklingen motiverar vaksamhet men ändrar i dagsläget inte bedömningen att en styrränta i linje med vår räntebana är förenlig med fortsatt låg och stabil inflation", sade han.

Så här i efterhand framstår det kanske som att den mest aktuella inflationsstatistiken vid januarimötet, avseende december – som kommit in oväntat lågt och därmed troligen bidrog till att de mer motvilliga direktionsledamöterna Thedéen och Seim röstade för en tidigare räntesänkning än de hade tänkt sig i december – var något av en enskild avvikelse på nedsidan.

Inflationsdata för januari kom in oväntat högt, väl över Riksbankens prognos, vilket bidrog till att dämpa marknadens förväntningar om ytterligare räntesänkningar. Men bedömare påpekade att en betydande del av överraskningen på uppsidan i januariinflationen berodde på korgeffekter, och många räknade därmed fortsatt med att Riksbanken skulle behöva sänka räntan ytterligare inom en inte allt för avlägsen framtid.

Preliminära KPIF-data för februari sopade dock effektivt undan alla kvarvarande förväntningar om ytterligare räntesänkningar under överskådlig framtid, och enligt åtminstone vissa kan det nu vara väl så troligt att nästa ränteändring blir en höjning som att det blir en sänkning.

Enligt den preliminära februaristatistiken steg KPIF-inflationen till 2,9 procent, från 2,2 procent i januari – långt över de 2,2 procent som Riksbanken hade räknat med i december. Exklusive energi steg KPIF-inflationen samtidigt från 2,7 till 3,0 procent, även det väl över de 2,4 procent som var Riksbankens prognos.

Erik Thedéen beskrev de senaste inflationsutfallen som "lite högre än förväntat" när han utfrågades i finansutskottet den 11 mars. Han tillade att det återstår att se hur mycket av detta som beror på tillfälliga faktorer och vad som påverkar inflationsutsikterna på längre sikt, "men det manar till vaksamhet".

Samtliga direktionsledamöter deltog i finansutskottets utfrågning, och inte oväntat var Per Jansson mest färgstark när han talade om "lite tendenser till stagflation" i Sverige, redan innan värre saker kan hända internationellt.

Den mer definitiva KPIF-statistiken för februari bekräftade de preliminära detaljerna, och detaljerna visade att det var varupriserna, främst livsmedel men också kläder och skor, som ökade mer än vad ekonomerna hade väntat. Tjänstepriser utvecklades mer i linje med förväntningarna.

Medianvärdet för Riksbankens egna underliggande inflationsmått steg också till tiomånadershögsta 3,1 procent i februari, från 2,6 procent i januari.

Det osäkra omvärldsläget drar samtidigt åt olika håll för Riksbankens prognosarbete, hur ska ett hotande handelskrig vägas mot potentiella massiva europeiska upprustningsplaner i utsikterna för den ekonomiska tillväxten framöver. Båda faktorerna riskerar att leda till ökat pristryck, men det kan å andra sidan dämpas om den ekonomiska aktiviteten skulle försvagas.

En ytterligare faktor som kan medverka till att dämpa ett befarat pristryck är den markanta förstärkningen i kronans växelkurs efter årsskiftet. KIX-index, som mäter kronans värde mot en handelsviktad korg av valutor, har sjunkit från nära 128 i början av januari till nära 120 som lägst (lägre värde = starkare krona).

Riksbanken räknar visserligen i stort sett alltid med att kronan ska stärkas, och har nästan alltid fel, men den här gången har kronan redan nu stärkts till en nivå som Riksbanken, i december, väntade först i slutet av 2026. I december räknade Riksbanken med ett KIX-index på 127,43 under första kvartalet och 126,10 under andra kvartalet.

Kronan har dock tappat en del av förstärkningen den senaste veckan efter att en oväntat hög norsk februariinflation fått många bedömare att börja ge upp hoppet om räntesänkningar från Norges Bank, vilket kan ha gjort att vissa aktörer har valt att köpa billiga norska kronor mot "dyrare" svenska.

Swedbank, som fram till nyligen räknade med ytterligare en räntesänkning i juni, räknar nu med att styrräntan kommer att lämnas oförändrad nu, och att även den nya räntebanan indikerar att räntan ligger kvar på 2,25 procent under hela prognosperioden.

"Vi står vi fast vid att sannolikheten för en sänkning är något större än sannolikheten för en höjning någon gång under 2025… Det är dock inget som Riksbanken är villiga att lägga in i räntebanan eftersom det komplicerar kommunikationen och riskerar att sända ut ett felaktigt budskap", skriver Swedbank i ett kundbrev.

Swedbank noterar också att en fråga som har blivit mer aktuell på senare tid är om den neutrala räntan är högre än 2,25 procent (som är mittpunkten i Riksbankens intervall på 1,50-3,00 procent).

"Den stora uppgången i långa räntor i Europa i samband med annonseringen av kraftigt ökade satsningar på försvar och infrastruktur kan tolkas som att den neutrala räntan har stigit I så fall behöver Riksbanken hålla en högre styrränta för att hålla resursutnyttjandet i balans och inflationen kring målet", skriver Swedbank.

Handelsbanken räknar också med att såväl styrränta som räntebana lämnas oförändrad denna gång.

"Det finns risker i båda riktningarna, men vi bedömer att Riksbanken låter dem väga jämnt utifrån ränteprognosens perspektiv", skriver Handelsbanken i ett kundbrev.

De noterar att det redan före februariutfallet fanns en ökande oro för en alltför hög inflation i delar av direktionen, och den oron "bör rimligtvis ha tilltagit". Därtill har data på slutet förstärkts bilden av en svensk konjunkturåterhämtning.

Mot detta står dock en större osäkerhet kring global handel och den säkerhetspolitiska utvecklingen, och inte minst dess effekter på hushåll och företag.

"Osäkerheten riskerar att lägga en våt filt på investeringsbeslut och få hushållen att avvakta med större inköp. Stigande europeiska räntor har drivit upp svenska räntor och kan också bidra till mer dämpad utveckling", skriver Handelsbanken.

Dessutom har kronan förstärkts kraftigt under den senaste tiden, vilket delvis motverkar riskerna för högre inflation, samt väger emot exporttillväxten.

"Givet osäkerheten borde Riksbanken inte se något skäl att skruva ränteprognosen i någondera riktningen. Riksbanken kommer att upprepa en 'prövande ansats' för penningpolitiken framöver", fortsätter Handelsbanken.

Även SEB räknar med oförändrad styrränta och, med viss tvekan, även oförändrad räntebana. Den höga inflationen kan kanske förmå direktionen att höja räntebanan, och signalera en viss sannolikhet för en räntehöjning senare i år. Men även om ett sådant scenario inte kan uteslutas tror SEB att direktionen vill invänta mer information innan den ändrar penningpolitisk hållning.

"Men, direktionen kommer troligen uttala att den står redo att agera om uppgången i inflationen skulle visa sig bli mer bestående än väntat", skriver SEB i ett kundbrev.

SEB räknar också med att Riksbanken kommer att justera upp inflationsprognosen för 2025 tydligt, men den kan fortsatt räkna med en inflation i linje med målet 2026 och 2027.

"En starkare krona kommer att sätta nedåttryck på inflationen under andra halvåret i år, och lägre oljepriser kommer att dämpa KPI-inflationen med 0,2-0,3 procentenheter på kort sikt", enligt SEB.

Nordea bedömer att den överraskande höga inflationen blir ett test av flexibiliteten i penningpolitiken.

"Vi bedömer att Riksbanken står pall och att räntehöjningar inte blir aktuella. Den bilden kan dock snabbt ändras", skriver Nordea i ett kundbrev.

Enligt Nordea talar ändå flera omständigheter för att inflationen kommer att dämpas längre fram, och bilden av den aktuella inflationsuppgången är "väsentligt annorlunda" än när inflationen tog fart 2022.

Men en lärdom från den tidigare inflationsuppgången är betydelsen av att agera i tid. Det betyder inte att Nordea ser någon hög sannolikhet för en räntehöjning redan nu. Däremot kan den nya räntebanan komma att indikera några punkter högre ränta än nuvarande 2,25 procent redan i närtid.

"En sådan bias är en markering om att de har beredskap att agera snarare än en signal om att de faktiskt avser att höja räntan. Det understryker att Riksbanken är obekväm med den för höga inflationen och att en räntehöjning är mer trolig än en sänkning i närtid", skriver Nordea.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB, Handelsbanken, ING Economics, Lannebo, LO, Nordea, Ordna Bolån, SEB, Swedbank, Unionen.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt

Infront.co

© Nyhetsbyrån Direkt AB