Det krävs ännu en räntesänkning från Riksbanken. Det slår Danske Banks nya chefsekonom Susanne Spector fast i en intervju med Placera. Tidigare förutspådde banken två sänkningar, med en bottennivå på 1,75% för styrräntan. Men i december reviderades prognosen – nu räknar banken med endast en sänkning i år och en styrränta på 2%.

Susanne Spector menar att ekonomin behöver en extra stimulans för att återhämtningen verkligen ska ta fart.

”Det finns gröna skott men de är fortfarande ganska små och det kommer dröja innan vi ser den här riktiga skjutsen för svensk ekonomi.”

Från Nordea till Danske Bank

Susanne Spector kommer senast från Nordea, där hon var chef för makroanalys. Nu ser hon fram emot sin nya roll på Danske Bank.

”Det känns väldigt kul att både få se en ny organisation och en annan del av finansmarknaderna.”

Hon har en doktorsexamen i nationalekonomi och disputerade 2013. Med en bakgrund inom arbetsmarknadsekonomi ser hon en tydlig koppling mellan sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen.

”Arbetsmarknaden kan vara på sin svagaste punkt just nu”, säger hon.

En återhämtning väntas, men det dröjer.

”De framåtblickande indikatorerna, de som brukar skvallra om att vi kommer att se en tydlig förbättring på arbetsmarknaden, skickar inte några sådana signaler i dagsläget.

"Vi får nog vänta till efter sommaren innan vi börjar få mer stuns i återhämtningen på arbetsmarknaden.”

Riksbanken och bostadsmarknaden

Efter flera år av arbete med svensk ekonomi ser Susanne Spector en förändring i hur Riksbanken arbetar. Riksbankschef Erik Thedéen, som tog över efter Stefan Ingves för två år sedan, kommer senast från Finansinspektionen. Detta är något som kan påverka centralbankens prioriteringar, enligt Spector. Även ett bredare mandat kommer att påverka hur centralbanken arbetar.

"Människor är människor och bär med sig sina erfarenheter."

Hon utvecklar:

”Under Ingves tittade man under den senare delen inte på boprisutvecklingen utan mandatet för makrostabilitet lades på Finansinspektionen och Riksbanken fokuserade på att få upp inflationen till målet.”

Men nu ser hon tecken på att Riksbanken kommer att väga in bostadsmarknaden i större utsträckning.

”Ju bredare perspektiv man har desto bättre utformad penningpolitik.”

Osäkerheten som hämmar ekonomin

Susanne Spector återkommer ofta till den globala osäkerheten – en faktor hon menar håller tillbaka den ekonomiska återhämtningen i Sverige. Handelskonflikter, geopolitiska spänningar och osäkerhet kring USA:s politik, särskilt med Donald Trumps tull-utspel, skapar en avvaktande inställning hos företag och investerare.

”Ska man fortsätta investera eller kommer det komma tullar? Just den här oförutsägbarheten - den skapar en avvaktan. På kort sikt tror jag att det är det som kan synas mest i BNP-siffrorna här och nu."

Osäkerheten påverkar inte bara företagens investeringsbeslut utan lägger också en tyngd över hela ekonomin.

”Det ligger som en våt filt över utvecklingen.”

Hon ser det dessutom som sannolikt att flera tullar faktiskt kommer införas – och att vissa av dem blir permanenta.

”En bärande idé i Trumps och hans nya finansministers politik är att tullintäkter ska finansiera en del av budgetunderskottet.”

Statistik över handel och export blir svårare att tolka när företag anpassar sig till förändrade villkor. Många väljer att tidigarelägga beställningar för att undvika potentiella tullar eller nya regleringar, vilket kan ge en skev bild av den faktiska efterfrågan.

Spector ser också paralleller till Brexit – ett exempel på hur ekonomiska konsekvenser ibland dröjer.

”Effekterna från Brexit på ekonomin, både den brittiska men också den europeiska, var mindre initialt än vad många räknade med. Men nu, tio år senare, har andelen av svensk export som går till Storbritannien minskat påtagligt.”