USA:s aviserade tullar på varor från Mexiko och Kanada har fått världens börser på fall samtidigt som dollarn stärks. Svenska kronan tappar och står i 11,25 mot dollarn. Det är 3 öre lägre än bottennoteringen den 13 januari.

Swedbanks chefekonom Mattias Persson anser att det var väntat.

"Jag är inte superorolig att det här är någonting som Riksbanken behöver fokusera oändligt på", säger han till Affärsvärlden.

"Jag tror att man behöver fortsätta fokusera på den inhemska ekonomin. Det blir en avmattning globalt, en ökad osäkerhet av den ekonomiska politiken och då ska man kanske vara lite försiktig med penningpolitiken."

I Swedbanks prognos räknar man med ytterligare en sänkning från Riksbanken i år. Och den prognosen ändras inte av helgens tull-utspel.

"Det vi ser från USA i helgen talar snarare för att Riksbanken behöver föra något mjukare penningpolitik än vad de själva har trott", säger Mattias Persson som inte tror att det kommer bli en snabb inflationsimpuls.

"Jag är mer orolig att det här sätter sig i svensk export kanske. Men också i lite lägre investeringsvilja och lite lägre ekonomisk aktivitet globalt. Då tror jag man ska vara lite mer försiktig med att dra för snabba växlar med en svag krona."

Mattias Persson tror att kronan kan försvagas ytterligare, men poängterar att det finns inhemska faktorer som inte påverkas av omvärldsläget: Lägre räntor, stöttande finanspolitik och starka investeringar.

DNB: Nu behöver Fed höja räntan

Swedbank behåller sin prognos att Federal Reserve kommer att ligga stilla med räntesänkningar till september för att sedan sänka två gånger i år och två gånger nästa år.

"Fed behöver vänta in och se vad effekterna blir. Tullarna kommer inte hjälpa ekonomisk aktivitet i USA. Sedan är frågan hur mycket och hur mycket det kommer driva inflationen?"

Norska storbanken DNB tror att Federal Reserve inte kommer sänka räntan, utan att den amerikanska styrräntan istället kan höjas till 5% nästa vinter.

I ett morgonbrev skriver den norska storbanken:

"Amerikanska konsumenter kommer sannolikt att få betala en stor del av priset för handelskriget."

I en prognos tror DNB att kärninflationen (PCE-deflatorn exklusive mat och energi) kommer stiga markant från andra halvåret och toppa nära 4% sommaren 2026. I december var den 2,8%.

"Detta kommer att dämpa konsumtionstillväxten, men knappast kväva den, och vi räknar med en normalisering av BNP-tillväxten snarare än stagnation eller nedgång."

Mattias Persson:

"Jag tror att man initialt börjar med att ligga stilla tills man har två signaler. En potentiellt högre inflation och sedan lägre ekonomisk aktivitet. Det är klart att inflationen kommer att väga tyngre men vi får ju se hur stora effekterna blir och hur länge tullarna ligger på."