En stor del av mitt arbete handlar om att träffa min arbetsgivares kunder och försöka förklara vad som händer, och vad som troligen kommer hända, med bäring på deras ekonomi och framtidsutsikter.

När jag ser tillbaka på 2024 kan jag konstatera att två teman har tagit väldigt mycket plats och där frågorna har varit många. Det ena området var räntor.

Räntor i allmänhet och styrräntan i synnerhet. När kommer räntesänkningarna och vad kommer styrräntan att landa på?

Det andra området var geopolitik. Intresset har varit stort för den geopolitiska utvecklingen med presidentvalet i USA som huvudnummer och en mängd andra potentiella eller fullt utvecklade konflikter som andraplansfigurer.

Plånböckerna växer 2025

Så, vilka teman kommer stå i fokus för 2025?

Även om räntorna fortsatt är i fokus i den ekonomiska debatten måste man anta att vi börjar närma oss slutet på räntesänkarcykeln. Huruvida styrräntan bottnar på 1,75 eller 2,25% kommer inte heller vara avgörande för svensk ekonomi; vi har fått lejonparten av räntesänkningarna levererade.

För en generation som växt upp med noll- och minusräntor må detta kännas som en besvikelse men en styrränta runt 2% är inte högt med hänsyn till ett inflationsmål på 2% – snarare lågt.

Viktigare kommer bli att se hur hushållen agerar när deras ekonomi förbättras via lägre räntor och inte minst reallöneökningar. Efter år av betydligt svagare köpkraft kommer plånböckerna börja växa igen.

Men frågan är vad hushållen kommer göra med de extra tusenlapparna? Kommer en ökad konsumtion bli tillväxtmotorn i svensk ekonomi?

Eller kommer hushållen välja att dra ner på skuldnivån och/eller bygga buffertar för att klara nästa kris? Det är, enligt mig, den enskilt viktigaste frågan. Svaret lär vi få under det första halvåret.

Trumps tullar och tillväxten

Inflationsutsikterna, såväl i Sverige som i omvärlden – vilka också kan påverka händelseförloppet ovan – är mer svårbedömda än på länge. Inte beroende på inhemska faktorer i första hand utan snarare beroende på hur världens två största ekonomier agerar framledes.

I vilken omfattning kommer Trump-administrationen införa tullar, mot vem och hur stora?

Att de kommer kan vi vara säkra på och ekonomer menar att de, tillsammans med en expansiv finanspolitik i USA, kommer leda till en generellt högre inflation i USA. Skulle amerikanska tullar leda till motsvarande tullar på amerikanska varor från drabbade länder kan det leda till en erosion av den globala frihandeln med generellt högre priser/inflation och – varnar flera ekonomer för – lägre global tillväxt.

Om amerikanska räntor, framför allt längre räntor, ligger kvar på höga nivåer har detta också en påverkan på svenska långräntor, vilket jag tidigare skrivit om. Detta har återigen visat sig under hösten när svenska 10-årsräntor stigit med nästan en halv procent i kölvattnet av stigande amerikanska räntor.

Kina kan bli motvikt

En motvikt kan komma från Kina som - för att uppnå ambitiösa tillväxtmål samtidigt som de lär drabbas av ännu högre amerikanska tullar - kan välja att dumpa priserna på varor till andra marknader.

Att Kina exporterar deflation till övriga världen har vi tidigare sett. Speciellt allvarligt kan detta bli för fordonsindustrin i Europa och då specifikt för Tyskland vars bilindustri brottas med en mängd problem.

För EU, som halkat efter såväl USA som Kina inom områden som teknologi och AI och dessutom lider av snärjiga regelverk vore det olyckligt om dess största ekonomi sjunker djupare ner. IBG (Ingen Bra Grej) heller för Sverige då Tyskland är en av de större exportmarknaderna.

En ilsken geopolitik kommer dessvärre att hänga med från 2024 och fortsatt ligga högt på temalistan under 2025. Men till skillnad från 2024 kan man kanske också hoppas på en delvis positiv utveckling.

Allt fler bedömare ser, baserat på Trumps ambitioner, en ökad möjlighet för fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland och en chans till ett slut på kriget. En eventuell återuppbyggnad av Ukraina skulle då kunna bli tillväxtdrivande för delar av Europa.

En fullmatad krutdurk

I Mellanöstern kryllar det – om man använder ”Rumsfield-matrixen – av såväl known unknowns, unknown knowns och dessvärre också antagligen unknown unknowns.

Matrixen tillkom under Irak-kriget och samma logik kan nu åter appliceras på läget i Mellanöstern: En osäker utveckling i Syrien och ett alltmer utmanat Iran är ingredienser som skall läggas i en redan fullmatad krutdurk på vilken stubinen sedan länge brinner. Med hänsyn till det nära samarbete som finns mellan Iran, Ryssland, Nordkorea och Kina kan utvecklingen i dess geografiska område få politiska konsekvenser långt bortanför.

Fullt utvecklade konflikter av såväl religiösa, etniska, territoriella samt politiska skäl ställer, återigen, Mellanöstern i fokus under kommande år.

Energipriser har historiskt varit känsliga för utvecklingen i området även om oljepriset under förra året visat sig motståndskraftigt. Och högt ovanför den geopolitiska marknivån pågår den drivande konflikten; kampen om den ekonomiska och militära ledartröjan mellan USA och Kina.

Hotbilden kommer utifrån

För svenskt vidkommande finns det trots allt anledning att vara positiv.

Oavsett hur hushållen väljer att agera kommer deras ekonomi att förbättras. För det talar såväl räntenivåer, löneutveckling som en mer expansiv finanspolitik för.

Ökad konsumtion leder till högre tillväxt. Väljer man i stället att minska skulderna och bygga buffert minskar riskerna i svensk ekonomi framöver.

Statsfinanserna är fortsatt goda och ger vid behov utrymme för fortsatta stimulanser och nödvändiga infrastruktursatsningar.

Hotbilden kommer i första hand utifrån. Det mesta talar för att 2025 blir bättre än 2024 trots alla unknown unknowns som alltid dyker upp. Med en viss tillförsikt önskar jag alla ett Gott Nytt År!

Olof Manner är senior rådgivare vid Swedbank och makroekonom.

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.