De nya tullarna på 34% ska läggas ovanpå de redan befintliga 20%. Och den svensk-kinesiske investeraren Yining Wang, VD på Nordic Asia och initiativtagare till fonden AN-China Focus, tror på kinesiskt svar.

”Jag förväntar mig att Kina kommer svara med omvända tullar, minskade inköp från USA, minskning eller försäljning av amerikanska obligationer och kanske exportrestriktioner av sällsynta ädelmetaller”, säger Yining Wang.

Han befinner sig i Hongkong och tror också att det kan bli aktuellt med än mer stimulanser riktade mot den inhemska konsumtionen för att motverka effekterna av tullarna.

Förvaltaren Gustav Rhenman, som förvaltar AGCM China Stars Fund, tror på försiktiga motåtgärder för att inte eskalera och dra igång en tullhöjnings-spiral. Men han tror ändå på tillräckliga åtgärder för att kunna se stark och tuff ut för hemmapubliken, folket i Kina.

Att Donald Trump skulle få till ett möte med president Xi Jinping om ett större handelsavtal, kan däremot förbli ett önsketänkande.

”Svårt att säga hur Kinas ledning tänker. De är nog lite kluvna. Å ena sidan vill de nog gärna ha en 'deal' med Trump så att spänningarna i Sydkinesiska sjön inte stiger ytterligare, å andra sidan drar de sig nog för att sätta sig vid förhandlingsbordet med tuffa amerikanska förhandlare ledda av Donald Trump", säger Gustav Rhenman.

USA-exporten väldigt liten

Kina exporterar för omkring 500 miljarder dollar till USA varje år. Det är endast 2,8% av Kinas BNP. Skulle Kina tappa en del export blir bortfallet kännbart, men det handlar bara om en väldigt liten del av ekonomin. Dessutom, påpekar Rhenman, är Kina i full färd med att bygga upp alternativa exportmarknader runt om i världen via den ”Nya Sidenvägen” eller ”One Belt One Road”.

Yining Wang påminner också om att 85% av Kinas totala export går till andra länder än USA. Enligt honom väntas de aktuella tullarna i första hand slå mot kinesiska bolag med större andel försäljning till USA – särskilt där amerikanska företag lagt ut produktionen till Kina. Det gäller till exempel Luxshare Precision, som levererar till Apple, och Shenzhou International, som är leverantör till Nike och Adidas.

Däremot väntas effekten bli mycket begränsad för inhemska konsumentinriktade bolag som Alibaba, JD.com, Meituan och Anta Sports, då 98–99% av deras försäljning sker på den kinesiska hemmamarknaden. Enligt Yining Wang påverkar även elbilstillverkare som BYD och Geely i liten utsträckning. De har minimal export till USA.

Många kinesiska bolag som vitvarujätten Haier har redan tillverkning i USA, så de påverkas inte så mycket, lyfter Rhenman.

Annars får de exporterande kinesiska bolagen - precis som tidigare - försöka hitta sätt att hantera tullarna.

”Det blir nu svårare för Kina att runda tullarna genom att gå via Vietnam och Mexiko så de får antingen leva med att deras varor tappar lite i konkurrenskraft i USA eller om möjligt flytta en del av produktionen till USA eller annat land med lägre tullar”, säger Gustav Rhenman.

Kina kan närma sig Europa

 För Europa kan Donald Trumps tullbeslut få positiva konsekvenser i form av en tightare handelskompis i Kina, om de skulle vilja närma sig diktaturen.

 ”Tidigare har ju USA drivit på EU för att inta en mer aggressiv hållning mot Kina. När nu Trump går på offensiv mot EU så öppnar det ju dörren för bättre relationer mellan Kina och EU”, säger Gustav Rhenman.

Både Yining Wang och Gustav Rhenman är överens om att den som kommer drabbas värst av "tullakrobatiken" är USA själv. Höjda priser på alla saker som amerikaner köper från Kina kommer sänka humöret på konsumenterna, och de amerikanska statsfinanserna kan få ökade problem.

En stor del av USA:s stora statsskuld ska omfinansieras framöver och då hade låga räntor varit önskvärt. Men stigande importpriser eldar istället på inflationen. Det gör det svårare för Federal Reserve att hålla räntan låg.

”Lägre räntor är en mycket viktig faktor i Trump-administrationens ekonomiska program där ett av målen är att få ned statens underskott till 3%”, säger Gustav Rhenman.

Yining Wang lägger till:

”Tjänsteinflationen i USA är för hög och har inte kommit ner som väntat. Med tullar ovanpå, där kärninflation för varor väger 18% i KPI, riskerar inflationen att ta fart igen”, konstaterar han.