Ett sätt att undersöka hur mycket du betalar eller får tillbaka i skatt är att gå in Skatteverkets hemsida och använda räkneverktyget Räkna ut din skatt. Där kan du ta reda på om du kommer att få skatteåterbäring eller betala kvarskatt nästa år. Tänk på att vara noggrann när du fyller i uppgifterna.

Den som framför allt riskerar en riktig skattesmäll är den som tjänar tillräckligt mycket för att komma över brytpunkten för marginalskatt och dessutom får inkomster från flera håll. Gränsen för statlig inkomstskatt är i år (och nästa år) 613 900 kronor.

Varje arbetsgivare och pensionsbolag drar skatt utan att ta hänsyn till andra utbetalare. Bara du själv vet vad din totala lön eller pension är.

Man ska vara extra uppmärksam när man byter jobb eftersom det kan komma utbetalningar som inte följer det normala mönstret, till exempel avgångsvederlag, semesterersättning eller liknande.

Men det är inte bara kvarskatt som kan behöva undvikas. De senaste tidens ökade räntekostnader kan göra att man vill jämka skatten för att lättare klara av löpande utgifter. På det sättet får man ränteavdragen löpande och inte skatteåterbäring till senvåren.

Då handlar det alltså i stället om att få betala mindre skatt nu och inte få någon skatteåterbäring, vilket förstås också kan vara en anledning till att ansöka om jämkning.

Så kan du slippa kvarskatt

Om du kommer fram till att du kommer att få kvarskatt även nästa år finns två sätt att undvika det. Det ena är att be arbetsgivaren eller pensionsutbetalaren att dra mer skatt. Har du flera är det bra att be den som betalar ut den största inkomsten.

Du kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket. Jämkning är ofta är att föredra eftersom det inte bara tar hänsyn till marginalskatten, utan också ser till andra omständigheter som påverkar den slutliga skatten.

Skatteverket gör en skatteberäkning baserat på uppgifterna i ansökan och fattar ett beslut om hur mycket skatt arbetsgivaren ska dra under resten av inkomståret. Det är du själv som lämnar jämkningsbeslutet till utbetalaren.

Det går bra att lämna en jämkningsansökan hur många gånger som helst ifall förhållandena ändrar sig eller du märker att du missat något.

Du kan få avslag på din jämkningsansökan om uppgifterna exempelvis är oriktiga, bristfälliga eller om du om du inte uppfyller kraven för ett avdrag, såsom resor till och från arbetet.

Du kan betala in pengar på skattekontot

Den som har bristande pengadisciplin kanske finner att det är en högre tröskel att begära tillbaka pengarna från skattekontot än från ett vanligt konto som är lätt att nalla från.

Du har alltid möjlighet att göra en extra inbetalning på ditt skattekonto för att undvika att restskatten gör obehagliga hål i plånboken när du behöver det som minst. Nu är det dessutom en hygglig ränta på 2,25 procent skattefritt, alltså bara marginellt lägre än de 3,5 procent före skatt du kan få på ett vanligt sparkonto.

För att hitta bankgironumret loggar du helt enkelt in på ditt skattekonto på Skatteverkets hemsida.

Pensionärer får ofta kvarskatt

Pensionärer är särskilt i riskzonen att betala restskatt, just för att antalet utbetalare ofta är flera. Störst risk för skattesmäll riskerar de alldeles nyblivna pensionärerna, som får lön en del av året och pension resten.

De olika pensionsutbetalarna ser alltså inte vad du får för olika inkomster. Det är med andra ord upp till dig att se till att lagom mycket skatt dras.

För att slippa den tråkiga restskatten kan du med fördel gå in på Minpension.se och se vilka olika inkomster du kommer att få från de olika utbetalarna. Använd sedan Skatteverkets räkneverktyg för att räkna ut din skatt.

Den största utbetalaren, ofta Pensionsmyndigheten eller ett tjänstepensionsbolag, kan du då kontakta och be dem dra mer skatt. När det gäller just Pensionsmyndigheten loggar du in på Mina sidor för att ändra hur mycket skatt som ska dras.

Det andra alternativet är även här att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Vill du slippa skatteåterbäringen?

Även om ett tillskott i kassan i form av skatteåterbäring är något önskvärt för de flesta är det egentligen mer ekonomiskt rationellt att själv kunna disponera pengarna under tiden. Då kan du göra vad du vill med pengarna.

Får du regelbundet tillbaka på skatten, men hellre vill att pengarna ligger i din ficka och inte hos Skatteverket, kan du också begära jämkning.

Förutom hårt pressade låntagare, som nämns ovan i artikeln, kan det vara aktuellt för unga som kanske jobbar för första gången. Man får nämligen tjäna 22 208 kronor i år utan att betala skatt. På det sättet slipper ungdomen vänta ända till april nästa år innan man får tillbaka det som återbäring.

Den här blanketten kan du ge till din arbetsgivare utan att gå via Skatteverket.

Har du som är ungdom flera arbetsgivare, får barnpension eller exempelvis äger en fastighet eller på något annat sätt har en mer komplex ekonomi, kommer du i stället behöva jämka. Här kan du läsa mer i detalj vad som gäller för just dig.

Vanligaste anledningarna till kvarskatt

1. Arbetsgivaren drar för lite skatt. Be den som administrerar din lön dra mer skatt eller ansök om jämkning.

2. Du har fler än en arbetsgivare. De olika arbetsgivarna har inte koll på din sammanlagda inkomst och du betalar därför för lite skatt under året. Den arbetsgivare som betalar ut mest lön kallas för huvudutbetalaren och ska dra skatt enligt skattetabell. De andra ska dra 30 procent. För slippa kvarskatten framöver kan du be huvudutbetalaren dra extra mycket skatt. Alternativet är att begära jämkning hos Skatteverket.

3. Du har fler än en pensionsutbetalare. Här gäller samma sak som i punkt 2, läs också stycket ovan om pensionärer.

4. Du har fått pengar från Försäkringskassan. Här kan du läsa exakt hur Försäkringskassan drar skatt vid olika typer av bidrag och ersättningar. Är pengar från Försäkringskassan, till exempel genom sjukpenning, din huvudsakliga inkomst räknas de som huvudinbetalare och de drar skatt enligt skattetabell.

5. Du har ett ISK. Ett ISK schablonbeskattas och skatten dras inte kontinuerligt under året.

6. Du har ett bostadsuppskov/vinst från bostadsaffär som ska betalas. När försäljningen sker är det bra att redan då sätta av motsvarande belopp för skatten på ett sparkonto. Här kan du räkna ut beloppet.

7. Du betalar fastighetsavgift eller fastighetsskatt. Precis som med ISK är det inget som beskattas löpande under året.

8. Du har sålt av fonder eller aktier från en vanlig depå. Här gäller 30 procent vinstskatt och liksom i fallet med bostadsförsäljningsvinst är det bra att spara den delen av vinsten som ska beskattas på ett sparkonto. Om du säljer av kontinuerligt och vill slippa vinstskatt i framtiden kan du överväga att sälja av en gång för alla, till exempel i samband med att du realiserar en förlust, och i stället byt till ett mer skatteförmånligt ISK.

9. Du har gjort mer avdrag än du betalar skatt. Du kan dock se över möjligheten att dels fördela om ränteavdragen för ett gemensamt lån med eventuell make/maka eller att fördela rot/rut annorlunda mellan er om ni har en gemensam bostad där arbetena utförts.

10. Du har hyrt ut en bostad. Från och med i år är dessutom uthyrningssajter såsom Airbnb och  Stugsommar skyldiga att skicka kontrolluppgifter på hyresintäkterna.

Är summan du ska betala i kvarskatt över 30 000 kr slipper du kostnadsränta om du sätter in pengarna på skattekontot senast i februari året efter försäljningen, under 30 000 kr är sista dagen i början av maj, baserat på hur det varit de senaste åren. Mer exakta datum kommer Skatteverket att publicera så småningom.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, Spotify och Soundcloud