Trots en liten revansch under fredagen så blev veckofacit för den svenska börsen -0,7 procent. Stoxx600 var ner lika mycket liksom S&P500.

Det korta marknadsräntorna rörde sig nedåt och det förklaras främst av att vi fick se en del hoppingivande inflationssignaler under fredagen. Kärninflationen i EMU-området dämpades mer än väntat och landade på 4,5 procent i den preliminära septembermätningen. PCE-inflationen i USA, som är Federal Reserves huvudmått, kom också in något lägre än väntat.

Däremot fortsatte den långa marknadsräntorna uppåt och den amerikanska tioårsräntan avslutade veckan på 4,59 procent. Under helgen lyckades dock den amerikanska kongressen komma överens om en tillfällig budgetlösning som håller de amerikanska administrationen rullande under 45 dagar. Risken är dock att budgetkrisen kommer att återvända när den tidsfristen börja löpa ut.

Att en nedstängning av den amerikanska statsapparaten kunde undvikas och det dessutom kommit en del hoppingivande konjunktursignaler kring kinesisk ekonomi talar ändå för att vi får se en fin start på börsveckan.

Det som annars är mest uppseendeväckande ur ett svenskt perspektiv är kronans tjurrusning sedan Riksbanken annonserade kronköp. Den svenska kronan stärktes med 40 öre mot euron och 34 öre mot dollarn under veckan som gick. Det blir givetvis högintressant att följa om den kronförstärkningen fortsätter. I takt med starkare krona ökar också chansen att den svenska räntetoppen redan är här.

Under veckan som kommer är det i första hand amerikanska arbetsmarknadssiffror som är i marknadens fokus. Den typen av statistik flödar in under i princip hela veckan med Jolt-siffror över lediga platser, varselstatistik och en del andra siffror. Crescendot blir fredagens officiella sysselsättningssiffror där marknaden går och hoppas på en ”lagom” sval uppgång parat med dämpad löneutveckling.

I övrigt är det också dags för inköpscheferna att visa konjunkturkorten och eftersom det redan publicerats preliminära siffror för flera tunga ekonomier så riktas vårt intresse främst mot de svenska siffrorna. Vi hoppas på en viss stabilisering i septembermätningen, i likhet hur det sett ut på de flesta håll.      

Måndag

Inköpschefsindexen för industrin rullas ut på bred front. Mest intressant är det svenska indexet och det finns en viss förhoppning om en liten förstärkning efter en överraskande stark industribarometer i förra veckan. Riksbanken publicerar protokollet från de förra räntemötet.

Tisdag

Australiens centralbank lämnar räntebesked och väntas låta räntan ligga still även den här gången. Håll också koll på Jolt-siffrorna över antalet lediga jobb i USA. Här ligger förväntningarna på en mindre uppgång, vilket i så fall kan komman att pressa upp ränteförväntningarna ytterligare.

Onsdag

Dags för inköpscheferna i tjänstesektorn att visa konjunkturkorten. Vi ser spänt fram mot de svenska siffrorna och hoppas på en uppgång men räknar ändå med en svag siffra. Den amerikanska ADP-mätningen av antalet sysselsatta i privat sektor lär ge en viss indikation på var fredagens officiella sysselsättningssiffra kan tänkas hamna. Det är dock inte ovanligt med ganska stora skillnader mellan de två mätningarna så ADP-utfallet ska inte övertolkas.  Norska bostadspriser är också intressanta att följa.

Torsdag

Inköpschefsindex för byggsektorn i Tyskland respektive Storbritannien. I Tyskland ser det redan mörkt ut kring byggandet medan det ser lite bättre ut bland britterna. Risk ändå för sura siffror på bägge håll den här gången. Antalet nyanmälda arbetslösa ger den sista fingervisningen kring var de viktiga amerikanska sysselsättningssiffrorna för september kan tänkas landa på.

Fredag

Hoppingivande amerikanska inflationssiffror har gett marknaden lite hopp men en stark sysselsättningssiffra skulle sannolikt sätta lite extra fart på ränteoron. Så lite en lite lägre sysselsättningsökning vore välkommet. Gärna parat med fortsatt ökat arbetskraftsutbud och lägre löneökningar. Vi får se om drömscenariot förverkligas.