Det var en rejält dämpad inflationsutveckling i Sverige i augusti. Den breda inflationen, mätt som KPI, sjönk från 9,3 procent i juli till 7,5 procent i augusti. KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, sjönk samtidigt från 6,4 till 4,7 procent. Och slutligen sjönk KPIF exklusive energi, som Riksbanken under senare tid lagt stor vikt vid när det gäller det underliggande pristrycket i svensk ekonomi, från 8,0 till 7,2 procent.

KPI landade därmed en bra bit under Riksbankens prognos på 8 procent medan KPIF hamnade en tiondel under Riksbankens förutsägelser. Däremot var KPIF exklusive energi en bit över prognosen på 6,9 procent.

Ett starkt bidragande skäl till att den breda inflationen nu befinner sig i en sjunkande trend är fallande energipriser. Jämfört med augusti i fjol är elpriserna 36,8 procent lägre trots en viss uppgång under senare tid. Glädjande är dessutom att livsmedelspriserna sjönk med 0,7 procent i augusti. Förhoppningsvis början på bättre trend även om osäkerheten inför hösten är stor. Enligt olika indikationer planerar detaljhandeln at återigen börja höjda priserna.

Sett i årstakt bidrar livsmedelspriserna med 1,0 procentenheter till inflationstakten på 7,5 procent. Det överlägset största bidraget till inflationen kommer i sin tur från de ökande räntekostnader som Riksbanken själva i hög grad bidragit till. Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrar med hela 2,9 procentenheter. Dessutom stiger kostnaderna för rekreation och kultur och bidrar med 1,4 procentenheter. Ett mycket högt bidrag från denna sektor sett i ett historiskt perspektiv.

Att inflationen nu börjar falla tillbaka är förstås goda nyheter för hårt pressade hushåll. Prognoserna pekar dessutom mot att inflationstakten ska sjunka ytterligare något under resterande del av 2023. Ska vi tro Riksbankens senaste prognos ska den för banken viktiga KPIF-inflationen sjunka ner till bara strax över inflationsmålet på 2,0 procent i december. Ny prognos kommer dock att lämnas i samband med nästa veckas penningpolitiska besked (21 september).

Även om inflationen numera är på nedgång lutar det mesta åt att Riksbanken kommer att leverera en räntehöjning. Det är också vad marknaden riktat in sig på och givet vad ledamöterna i riksbanksdirektionen kommit med för budskap under senare tid vore det en stor överraskning om banken inte höjde räntan. Givet att det blir en räntehöjning så blir det mest intressanta vad de säger om ränteutvecklingen framöver.

Flera i den svenska analytikerkåren räknar med att Riksbanken kommer att höja räntan även efter den troliga höjningen i nästa vecka. Vi på Placera är mer osäkra kring om Riksbanken verkligen kommer att orka med detta när inflationstakten är på nedgång och tillväxtutsikterna ser allt mörkare ut. Det är väl framför allt den svaga kronan som talar för ytterligare höjningar även om det är tveksamt vilken kroneffekt det skulle ge. Tillväxtutsikterna skulle mörkna ytterligare och det är nog inget som lockar eventuella kronköpare.

Ytterligare en pusselbit kring Riksbankens räntepolitik får vi på torsdagseftermiddagen när ECB levererar sitt räntebesked. Det väger ovanligt jämnt mellan en räntehöjning respektive räntepaus. Vilket besked ECB ger väger nog ganska tungt även hos Riksbanken.