Det var i huvudsak dystra signaler från Konjunkturinstitutet när konjunkturbarometern för augustipublicerades. Barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet av humöret i näringsliv och hushåll, sjönk till 85,2. Klart under det historiska genomsnittet som är normaliserat till 100. Förutom ett kraftigt fall för indikatorn i samband med Covid-utbrottet får vi backa bandet till den lite mer normala konjunkturnedgången under eurokrisens dagar för att hitta motsvarande nivåer.

För att ändå börja med det som utvecklas någorlunda hyggligt så sjunker konfidensindikatorn för industrin bara med lite knappt en enhet till 96,6. Det är dock andra månaden i rad som indikatorn ligger under 100-strecket och lite oroande är det förstås att orderingången minskar från både hemma- och exportmarknad. Däremot inte i den utsträckning som kunde befaras och fortfarande tycks det som att industriföretagen har en hygglig orderstock att beta av. Dessutom väntas företagen kunna driva igenom vissa prisökningar framöver och minskar personalen i mycket begränsad omfattning.

Mer skeptiska ställer vi oss till om det verkligen ska tolkas positivt att konfidensindikatorn i bygg- och anläggningssektorn steg från 95,9 i juli till 97,3 i augusti. Här är det en fortsatt någorlunda hygglig syn på orderstocken, i alla fall i ett historiskt perspektiv, som sticker ut. Däremot faller byggandet brant, liksom anbudspriserna. Och vi får inte riktigt ihop den bilden med en uppgång för konfidensindikatorn. Tvärtom är det en rejält dyster bild av byggkonjunkturen som företagen målar upp. Något som också syns i att många företag nu börjar skära ner på personal. Det är heller inte särskilt förvånade sett till att nybyggande av bostäder sjunkit dramatiskt under året.

Den sektor i näringslivet som ändå haft det allra tuffast under 2023 är tveklöst detaljhandel och här ligger konfidensindikatorn näst lägst med ett värde på 88,4. Vissa ljusglimtar finns i form av en mindre uppgång av försäljningen och vissa förhoppningar om att den försiktigt positiva trenden ska fortsätta under kommande tre månaderna. Det ska dock tilläggas att detaljhandelsföretagen i normalfallet räknar med ökade försäljningsvolymer och den ökning som väntas ligger klart under det historiska snittet.

Åt det rejält negativa hållet, både ur hushållens och Riksbankens perspektiv, drar att detaljhandelsföretagen aviserar fortsatta prishöjningar och det i något större omfattning än tidigare. Det här bådar inte särskilt gott för inflationsutvecklingen framöver.      

Den största nedgången för konfidensindikatorn noteras i tjänstesektorn där den backar 4,1 enheter till 87,2. Det är framför allt en dyster syn på uppdragsvolymen som sticker ut. Däremot fortsätter tjänsteföretagen att nyanställa, om än i måttlig omfattning. Det är ett positivt besked sett till att tjänstesektorn är stor ur sysselsättningssynpunkt.

Sammantaget talar ändå konjunkturbarometern för att svensk ekonomi fortsätter att utvecklas trögt och att den nedgång av BNP med 0,8 procent som noterades under andra kvartal kommer att följas av fler nedgångar. Svensk ekonomi skulle i så fall gå ner i en teknisk recession. Den fortsatta nedgången ställer dessutom Riksbanken inför ett prekärt problem när nästa räntebesked ska levereras den 21 september. Att döma av de uttalande som kommit från Riksbanken ligger fortfarande en räntehöjning närmast.

Det vi på Placera tycker att ledamöterna i riksbanksdirektionen ska fråga sig är hur djupt ner i en recession de kan tänka sig pressa svensk ekonomi innan de är nöjda? Vi, å vår sida, tror och tycker att de räcker nu. Det är bara att titta på att kronkursen och tillväxten som närmast varit en katastrof sedan räntehöjningarna inleddes. Inflationsbekämpningen måste, helt enkelt, i den mån de egentligen behövs, hitta andra kanaler.  

Dessutom, kan väl tilläggas, att det börjar se allt mer osannolikt ut med att både Federal Reserve och ECB höjer på sina respektive septembermöten. Även om det nog fortfarande lutar år att den senare ändå drämmer till.