Den breda svenska inflationen, KPI, landade på 9,3 procent i julimätningen, samma som i juni. Även KPIF, där effekten av stigande bolåneräntor räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, låg kvar på oförändrade 6,4 procent. Däremot sjönk KPIF exklusive energipriser, som kanske säger mer om det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi, från 8,1 procent i juni till 8,0 procent i juli.

Både KPIF och KPIF exklusive energi för juli låg två tiondelar över Riksbankens prognos från slutet av juni.

Nu var det till stora delar väntat att vi inte skulle få se trenden med en relativt snabbt sjunkande inflationstakt fortsätta i juli. Framför allt eftersom de kommit tydliga indikationer på att priset på resor stigit kraftigt under månaden samtidigt som Riksbanken höjde räntan i slutet av juni och ganska tydligt aviserade fortsatta räntehöjningar.

Mellan juni och juli steg priserna på paketresor respektive utrikes flygresor med 20,2 respektive 14,2 procent. Även livsmedelspriserna steg i juli efter att ha uppvisat en dämpad utveckling månaderna innan. Prisuppgången på livsmedel var visserligen mer blygsamma 1,4 procent men sväljer å andra sidan en betydande del av hushållsbudgeten.

Mätt i årstakt, vilket är det normala när det talas om inflation, är det förstås fortfarande stigande räntekostnader för hushållens bolån som ger det absolut största bidraget inflationen. Av KPI-inflationen på 9,3 procent bidrar räntekostnaderna med 3,1 procentenheter.

Sverige sticker dessutom ut med en betydligt högre inflation än i de flesta mer välutvecklade länder. I exempelvis Danmark och Norge ligger inflationen på 3,1 respektive 5,3 procent. Det är en anmärkningsvärd skillnad även om inflationen som den mäts inte är helt jämförbar mellan länderna. Det är också i övrigt anmärkningsvärda skillnader i inflationstakt mellan länder i Europa.

Att den svaga kronan driver upp inflationen i Sverige bidrar förstås till att vi här ligger lite högre. Historiska samband mellan kronan och inflationen talar dock för att kronans svaghet inte påverkar mer än med någon procentenhet. Det kan förstås vara annorlunda den här gången, men sannolikt ska inte den nedtryckande effekten på inflationen av en eventuell kronförstärkning överdrivas. Något som Riksbanken borde ta i beaktande inför kommande räntebeslut och kanske än mer tydligt förklara kronans påverkan på inflationen och hur det påverkar deras beslut.

Huvudscenariot är ändå att Riksbanken kommer att höja räntan med ytterligare 0,25 procentenheter i samband med det penningpolitiska beskedet den 21 september. Innan det beslutet ska tas hinner de få inflationssiffrorna för augusti. Enligt Riksbankens egen prognos ska vi då se en markant nedgång i KPIF-inflationen till 4,8 procent. Mest beroende på baseffekter när stora prisökningar under fjolåret faller ur årstakten.

Vad gäller Riksbankens agerande under senare delen av hösten är det betydligt mer osäkert hur de kommer att agera. Vi på Placera ser i alla fall fram mot de prognoser och uttalande som Riksbanken kommer att leverera i samband med septemberbeskedet. För som det nu ser ut kommer inflationstakten att sjunka väldigt snabbt under resterande del av året och ligga relativt nära inflationsmålet på 2,0 procent i slutet av året.