Sedan ett år tillbaka har Sverige berikats med ytterligare en sparform, investeringssparkontot, förkortat ISK. Samtidigt ändrades beskattningsreglerna för kapitalförsäkringar.

Inför årsskiftet finns många frågor hur skatten beräknas och dras. Den vanligaste frågan är om man ska sätta in pengar nu eller vänta till efter årsskiftet. Först en liten genomgång av skillnaderna mellan vanligt sparande, ISK och kapitalförsäkring.

I vanligt aktie- och fondkonto beskattas vinster och utdelningar med 30 procent kapitalvinstskatt. I både ISK och kapitalförsäkring betalar man istället en schablonskatt på hela kapitalet, oavsett om den faktiska avkastningen är positiv eller negativ. Med schablonskatten följer också att spararna inte behöver deklarera köp och försäljningar, men man kan å andra sidan inte kvitta vinster mot förluster.

En viktig komponent för schablonskatten är statslåneräntan och dess nivå vid utgången av november. Den ligger till grund för nästkommande års skatt. I november 2012 uppgick den till 1,49 procent. Sedan multiplicerar man den räntan med 30 procent för att få den slutgiltiga skatten. För 2013 blir den alltså 0,447 procent, på värdet av ISK:n och kapitalförsäkringen.

Men det är mer komplicerat än så. Det värde som ska beskattas, som också kallas kapitalunderlaget, beräknas olika för ISK och kapitalförsäkring.

För kapitalförsäkringar baseras kapitalunderlaget på värdet av tillgångarna vid ingången av året plus insättningarna under året. Insättningarna under andra halvåret tas upp till halva värdet. Det slutgiltiga kapitalunderlaget kan alltså beräknas först när året är slut. Och där är vi ju snart.

Sätter man in pengar i en kapitalförsäkring före nyår inkluderas de i årets kapitalunderlag och kommer att beskattas nästa år. Den faktiska skatten kommer inte bli speciellt hög, 0,247 procent (0,495/2), vilken beräknas på statslåneräntan i november 2011 (1,65 procent). Det gör att den som har en bestämd uppfattning om att en viss investering kommer stiga i värde kan med andra ord ganska lätt räkna hem en investering innan nyår. Men den som inte har någon direkt investeringsidé, utan tänkte ha pengarna på likvidkonto i försäkringen, kan lika gärna vänta tills efter nyår med insättningen och på det sättet undvika lite skatt.

För ISK beräknas kapitalunderlaget kvartalsvis. Värdet vid ingången av varje kvartal summeras med insättningarna under kvartalet. Sedan dividerar man summan med fyra. Sedan summeras de fyra kvartalssummorna som tillsammans utgör årets kapitalunderlag.

Resonemanget, huruvida man ska sätta in pengar eller inte i en ISK före årsskiftet är detsamma som för en kapitalförsäkring. Den som väntar tills efter årsskiftet sparar en fjärdedels skattekostnad. Men den som har en klar investeringsidé kan lätt räkna hem den, i och med att skatten är så låg. En insättning på 100 000 kronor före nyår belastas med drygt 110 kronor i skatt.