Många våndas över sitt sparande. Ska man välja aktier eller fonder, och i så fall vilka? Det är inte lätt, och vi är alla olika så det går inte att ge ett specifikt råd som gäller alla.

Däremot kan vi bistå med ett par generella riktlinjer om hur du kan resonera för att ditt IPS-sparande ska blir så bra som möjligt. Riktlinjerna vänder sig främst till dig som är rådvill och relativt passiv som sparare och inte byter placeringar speciellt ofta.

Den första frågan du måste göra klart för dig är hur mycket risk som man ska ta med sitt sparande. Men tyvärr är risk något högst subjektivt. Vad en anser vara hög risk, kan för en annan kännas som lågt.

Är din första prioritet att inte förlora en enda krona? Eller är du beredd att ge dig ut på lite djupare vatten för att få chansen att öka din avkastning? Här är det viktigt att du har rätt förväntningar.

På finansmarknaden brukar aktiefonder tillhöra kategorin hög risk medan låg risk inkluderar räntefonder och lågriskhedgefonder.  Anledningen till det är att aktiefonder tenderar att fluktuera mer i värde än räntefonder, men ger högre avkastning på lång sikt.

Lägst förväntad avkastning har räntekonto. Här kan du vara i princip säker på att inte förlora något. Men idag får du inte mer än 1 till 2 procent på grund av det låga ränteläget. Det är således inte ett bra sätt att spara långsiktigt.

Lågriskfonder, så som korta räntefonder och lågriskhedgefonder är bra för försiktiga sparare. För dessa lågriskfonder bör man inte heller ha så höga avkastningsförväntningar, de senaste åren har de stigit med cirka 4 till 6 procent per år. I gengäld tenderar de sällan att falla i värde, så de ska ses som relativt säkra placeringar.

Vill du ha chans till högre avkastning måste du chansa lite och ta risk. Aktiefonder tillhör högriskplaceringar, som både kan stiga mycket men också falla kraftigt. Det har inte minst de senaste åren visat.

Rena aktier och värdepapper ännu längre ut på riskskalan, derivat- och håvstångsinstrument, avråder vi från helt om du själv inte intresserar dig för aktier.

I tabellen nedan har vi tagit fram utvecklingen för gruppen breda globala aktiefonder, hög risk, och korta svenska räntefonder, låg risk, de senaste 15 åren. Högriskfonderna går bra vissa år och dåligt vissa. Lågriskfonderna, däremot, tickar på i lugn och jämn takt.

Här visar vi hur olika risknivåer betalat sig i procent sedan 1997.

På lång sikt brukar det betala sig att ta risk. Sedan 1997 har snittet av globala aktiefonder stigit med över 64 procent, medan korta svenska räntefonder ligger på plus 54 procent. Då ska vi komma ihåg att just de senaste 16 åren har varit väldigt besvärliga i ett aktiefondsperspektiv. Hur det blir framöver är svårt att säga.

Det är viktigt att du har rätt förväntan på hur dina pensionspengar kan komma att växa. Glöm tankar på att globala aktiefonder fördubblas på kort sikt. Med rådande ränteläge och världskonjunktur ligger en mer realistisk långsiktig årlig avkastning kring 6 till 7 procent i genomsnitt, vilket kan jämföras med 2 till 4 procent för korta räntefonder.

Här följer tre steg för en framgångsrik, men ändå lågaktiv, sparare:

Steg 1.
Hitta en balans i portföljen mellan hög- och lågriskfonder. Det finns ingen absolut sanning för hur portföljen bäst sätts samman, men ju längre tid du ska kan undvara pengarna, desto större andel högriskplaceringar kan du ha. På finansspråk kallas det placeringshorisont.

En bra tumregel som fungerar för de flesta är att andelen lågriskplaceringar i portföljen ska vara lika stor i procent som du är gammal. Den är enkel att komma ihåg och innebär inte så mycket arbete och passar passiva sparare.

Här följer den mycket enkla, men effektiva, modellen för risktagande.

För fem, tio år sedan ansågs denna tummregel vara för försiktig då lågriskandelen var för hög i relation till åldern, framför allt för de yngre. Men de senaste fem åren har den blivit mer accepterad och motiverad. Det beror på de stora kriserna vi har haft på framför allt aktiemarknaderna världen över, som har resulterat i stora upp och nedgångar.

Steg 2.
Välj fonder. Många våndas mer över detta än något annat. Men även här kan placera.nu sträcka ut en hjälpande hand. Vårt råd till passiva långsikta sparare är att välja breda fonder så som globala aktiefonder. OBS, alltså inga nischfonder så som branschfonder eller enskilda länderfonder på tillväxtmarknaderna.

Varje månad publicerar vi en lista över tio köpvärda fonder. De fonder som vi rekommenderar har vi följt länge och analyserat noga. Vi följer också löpande upp våra rekommendationer och hittills har mellan 70 och 80 procent av fonderna presterat bättre än snittet av liknande fonder, vilket också är målet med listan. Så vi kan med gott samvete säga att våra rekommendationer har varit framgångsrika.

Vi delar upp fonderna på listan i tre riskklasser - hög-, medel- och lågriskfonder. Så det lättaste är att titta på listan och välja fonder efter den. Klicka här för att gå till listan.

I den senaste listan, köpvärda fonder i november, rekommenderar vi bland annat högriskfonden, Danske Invest Global Emerging Markets och lågriskfonderna Atlant Stability och Spiltan Räntefond Sverige.

För att sprida risken mellan olika förvaltare rekommenderar vi att portflöjen i ett pensionssparande består av fyra till sex olika fonder från olika fondbolag.

Steg 3.
Steg tre är uppföljning och utvärdering. Placera.nu anser att kvartalsvis uppföljning är lämpligt för alla som valt en risk högre än bankkonto. Alltså även för den som vill lägga så lite tid som möjligt på sitt pensionssparande. Gå då in på ditt konto och justera vikterna för dina placeringar, för de ändras lite beroende på hur de olika utvecklats i värde.

Och sist men inte minst - sälj inte det som har utvecklats sämst. Risken är då stor att du säljer på botten och köper på toppen, vilket aldrig har varit en bra strategi.