Indexfonder har länge setts som ett enkelt och billigt sätt att investera på börsen. De följer ett förutbestämt index till exempel svenska OMXS30, amerikanska S&P 500 eller ett globalt aktieindex och kräver ingen aktiv förvaltning. Men trots att idén är enkel finns det flera saker att tänka på innan man väljer indexfond.

Välj rätt index för din strategi

När man väljer indexfond är det första steget att förstå vilket index fonden faktiskt följer. Det finns breda index som täcker hela marknader, men också smalare som fokuserar på en viss region, sektor eller tema.

”Det är viktigt att indexet fonden följer passar din investeringsstrategi, risknivå och tidshorisont. En vanlig missuppfattning är att indexfonder alltid har låg risk, men det stämmer inte. Det beror helt på vilket index fonden är kopplad till”, säger Morningstars fondexpert och redaktör Johanna Englundh.

En global indexfond är till exempel mer diversifierad och har lägre bolagsspecifik risk än en smal teknikfond. Samtidigt kan en mer fokuserad fond ge högre avkastningspotential men också större svängningar.

Alla indexfonder går inte lika bra

Det är lätt att tro att alla indexfonder ger ungefär samma resultat, men skillnaderna kan vara stora.

Sedan årsskiftet skiljer det nästan 25 procentenheter i avkastning mellan den bästa och den sämsta nordiska indexfonden. Det beror dels på vilket index de följer, men också på skillnader i avgifter och hur ofta fonderna ombalanseras.

Bäst i år har Nordnet Suomi Indeksi gått med en uppgång på närmare 15%. Medan Nordnet Danmark Indeks gått sämst och rasat nästan 10%.

Även bland fonder som följer samma index kan små skillnader i förvaltningskostnad eller teknisk struktur göra att avkastningen skiljer sig över tid.

Avgiften spelar alltid roll

En indexfond är ofta billig men inte gratis. De årliga avgifterna ligger vanligtvis mellan 0,1 och 0,4%, vilket kan göra stor skillnad över längre tid.

”Om man väljer mellan två fonder som följer samma index ska man alltid välja den billigare. Det ger automatiskt en högre avkastning på sikt, eftersom avgiften annars äter av vinsten”, säger Johann Englundh.

Vad får man egentligen när man köper en indexfond?

När du investerar i en indexfond får du passiv exponering mot det underliggande indexet. Fonden köper antingen alla aktier i indexet (så kallad fullständig replikering) eller en representativ del (sampling), för att efterlikna indexets utveckling så nära som möjligt.

Eftersom fonden inte försöker slå marknaden är kostnaderna låga, men det krävs fortfarande löpande arbete med ombalanseringar, utdelningar och fondflöden för att bibehålla strukturen.

Hur mycket av sparandet ska ligga i indexfonder?

Det finns inget universalsvar. Hur stor del av sparandet som bör ligga i indexfonder beror på mål, risknivå och tidshorisont.

För många fungerar en bred, global indexfond som grunden i portföljen med låg avgift och hög diversifiering. Andra väljer att komplettera med aktivt förvaltade fonder, räntefonder eller alternativa tillgångar för att balansera riskerna.

”Det viktigaste är att helheten i sparandet speglar din strategi och risktolerans. Indexfonder är ett verktyg, inte en garanti”, säger Johanna Englundh.

Index är inte neutrala

Ett vanligt misstag är att tro att index är ”objektiva” speglingar av marknaden. Men alla index är konstruerade ofta marknadsviktade, vilket innebär att de största bolagen får störst genomslag.

Det betyder att en global indexfond idag till stor del består av amerikanska teknikjättar som Apple, Microsoft och Nvidia.

För den som vill undvika den koncentrationen finns alternativ som likaviktade index eller ESG-anpassade index, som väger in hållbarhetskriterier.

Sparandet ska inte lämnas passivt

Indexfonder är passiva men ditt sparande ska inte vara det. Ibland ändrar fondbolag fondens index eller så justeras sammansättningen i indexet. Sådana förändringar kan ha stor påverkan på risk och avkastning.

”Det kan resultera i stora förändringar för din portfölj och bör trigga en ny analys från ditt håll”, säger Johanna Englundh.