Sedan årsskiftet har dollarn försvagats och ligger sedan i slutet på mars stadigt under 10 kronor. I skrivande stund är en dollar värd 9,39 svenska kronor. Förklaringen ligger bland annat i politisk turbulens på andra sidan Atlanten.

För sparare som har stor andel av sitt kapital i globalfonder kan kronans uppsving innebära en törn i avkastningen, då stor del av globalfonders innehav ligger i amerikanska bolag som handlas i dollar. Enligt Maria Wendestam, investeringsstrateg på Nordea har detta "stor negativ påverkan" för svenska sparare.

"Avkastningen för ett globalindex hittills i år är ned någon procent i svenska kronor, medan motsvarande i amerikanska dollar är +16-17%", säger hon till Placera.

Men att försöka matcha valutasvängningarna är inte något att rekommendera, enligt de experter som Placera har frågat.

”Det bästa sättet att komma över det brus som valutakurserna skapar är att månadsspara, på så sätt minskar du risken med att feltajma såväl börsens- som valutakursernas svängningar”, säger Elsa Boyer de la Giroday, privatekonomisk analytiker på SEB, till Placera.

Hon påpekar också att valutakurserna är mycket svåra att förutse och att de brukar jämna ut sig över tid.

Kronan som ”krockkudde”

Valutasvängningar kan också fungera som ett skydd i sparandet, menar Mats Nyman, placeringsstrateg på Handelsbanken.

”Om Sverige drabbas av allvarliga ekonomiska problem, eller om Stockholmsbörsen faller kraftigt, då brukar kronan försvagas vilket ökar värdet på utländska aktieinnehav. Kronan fungerar alltså lite som en ’krockkudde’ i sparandet”, säger han till Placera.

Globalfond som bas – men komplettera

Trots valutarisken är experterna eniga: globalfonden är fortsatt en hörnsten i portföljen. Men sammansättningen gör att man bör komplettera med andra marknader.

”Efter de stora amerikanska techbolagens frammarsch de senaste åren har de flesta globalfonder numera en överlägsen majoritet amerikanska bolag och det innebär att en globalfond faktiskt inte är så ’global’ längre”, säger Maria Wendestam.

Elsa Boyer de la Giroday framhåller att tumregeln är enkel: ju kortare sparhorisont, desto mindre andel i aktier. När den balansen är satt kan man komplettera med fler regioner.

”Vill man sprida risker kan den intresserade med fördel komplettera med fonder som fokuserar på andra regioner, såsom en Europafond eller Sverigefond”, säger hon.

Mats Nyman betonar att Handelsbanken normalt rekommenderar att minst hälften av aktieinnehaven är utländska.

Exportbolag i skottgluggen

En fortsatt stark krona påverkar inte bara globalfonder utan också många svenska börsbolag.

”En starkare krona (mot dollarn) riskerar att äta upp en del av avkastningen från en globalfond. Att investera i en bred svensk aktiefond innebär ingen direkt valutarisk, men väl en indirekt, eftersom Stockholmsbörsen domineras av bolag med internationell verksamhet”, säger Maria Wendestam.

Enligt Mats Nyman är det inte säkrare att välja svenska aktier framför globala.

”Om kronan skulle fortsätta stärkas – vilket ingen kan veta – skulle det förmodligen slå hårt mot den svenska börsen, som är väldigt beroende av exporterande bolag vars vinster påverkas negativt av en starkare krona. Det är inte alls säkert att det är säkrare att placera i svenska aktier än i utländska om kronan stärks. Generellt är risken lägre i globala aktiefonder än i svenska, trots valutarisken”, säger han.

Elsa Boyer de la Giroday ser en fortsatt förstärkning av kronan, mot både dollar och euro, men menar att det handlar om en återgång till mer normala nivåer.

”Den svenska börsen är ofta mer volatil än den globala börsen, så det är sällan klokt att helt välja bort andra regioner, även om kronan väntas stärkas ytterligare”, säger hon.