Marknaden erbjuder olika typer av rena aktiefonder. Den vanligaste är den aktivt förvaltade fonden, följt av passivt förvaltade och de populära hedgefonderna. Alla fyller olika syften och kräver olika utvärderingsverktyg. En enskild förvaltare utvärderas mot det jämförelseindex som fonden normalt mäter sin prestation. Men  när man ska jämföra olika förvaltare med varandra finns det möjlighet att gå djupare.

Passivt förvaltad fond. Den här typen av fond brukar kallas indexfond och är sammansatt efter det index förvaltaren avser att följa. Om fondens avkastning sammanfaller med index, har förvaltaren gjort sitt jobb. Den aktiva avkastningen, alltså skillnaden mellan fondens avkastning och index, bör då hamna nära noll. Du kan utvärdera den passive förvaltaren genom att studera den aktiva risken (tracking error). Den visar hur mycket fondens innehav har avvikit från dess jämförelseindex och mäts som standardavvikelsen mellan dessa två avkastningar. En hög aktiv risk innebär att fonden har avvikit från index - motsatsen till vad förvaltaren vill åstadkomma - så förvaltaren försöker minimera den aktiva risken. Exempel på två bra svenska fonder i denna kategori är Handelsbanken Aktiefond Index (aktiv risk 0,1 procent) och Ikano Svensk Aktiefond (1,34 procent).

Aktivt förvaltad fond. I den här fonden tilldelas aktier som förvaltaren tror mindre på en lägre vikt än aktierna i jämförelseindex. De aktier som förvaltaren tror mer på får en högre vikt. Målsättningen är enkel - att generera en överavkastning (aktiv avkastning som är större än 0). Du kan utvärdera den aktiva förvaltarens prestation på följande sätt: genom att beräkna informationskvoten (IK) eller alfa. IK är den aktiva avkastningen dividerat med den aktiva risken. Förvaltarens mål är att nå en så hög kvot som möjligt.

När IK beräknas används den aktiva risken som riskmått. Om man i stället använder beta-värdet som riskmått (beta mäter fondens känslighet för marknadens svängningar) kan du mäta förvaltarens prestation genom alfa-värdet. Det mäter hur fonden har utvecklats jämfört med vad vi rimligen kunde förvänta oss givet dess risknivå (beta). Alfa avslöjar vilket värde förvaltaren har tillfört fonden. Ett alfa-värde på exempelvis 2 innebär att fonden gav 2 procent högre avkastning än förväntat. Eftersom spararen får betala mycket för den aktivt förvaltade fonden, är det viktigt att undvika förvaltare med ett negativt alfa, och de finns. Både IK och alfa bör visa positiva värden. Exempel på bra fonder i denna kategori är AMF Pension Aktiefond Sverige (alfa 4,04 procent) och Aktie-Ansvar Sverige med ett alfa-värde på 3,78.

Hedgefond. Till skillnad från de passivt/aktivt förvaltade fonderna som är relativförvaltade fonder - alltså relativt ett index - är hedgefonden en absolutförvaltad fond. Det betyder att  förvaltarens mål är en positiv avkastning oavsett marknadsklimat. Du kan utvärdera förvaltaren genom att studera sharpekvoten. Den definieras som fondens överavkastning i förhållande till tremånaders statsskuldsväxel dividerat med standardavvikelsen på fondens avkastning. Precis som informationskvoten och alfa är sharpekvoten ett riskjusterat avkastningsmått, där riskmåttet utgörs av standardavvikelsen. Två hedgefonder med samma sharpekvot men olika risk innebär att den ena fonden har en högre avkastning än den andra. Därför är det viktigt att också se till skillnader i risknivå när man jämför sharpekvoten. Exempel på bra hedgefonder med låg risk är Stella Nova Hedgefond (sharpekvot 2,60) och Aktie-Ansvar Graal (sharpekvot 2,22).

Hur får man då tag på de här måtten? Alfa och sharpekvot kan man bland annat hitta på fondratingföretaget Morningstars hemsida (www.morningstar.se). Den aktiva risken och informationskvoten hittar man i fondbolagens årsrapporter. Om syftet är att jämföra flera fonder är det viktigt att nyckeltalen är beräknade under samma period.

Erik Lidén