Marknadens utbud av fonder kan tyckas oändligt. Fonder kan investera i olika regioner, olika länder och olika branscher och inte minst i olika typer av värdepapper. Den första grova indelningen av traditionella fonder görs mellan aktiefonder och räntefonder. Blandfonder kallas de som både investerar i aktier och räntor.

Räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper. Man skiljer på olika typer av räntefonder beroende på vilken återstående löptid fonden får ha på sina innehav.

Penningmarknads- eller  likviditetsfonder kallas de räntefonder som innehar värdepapper med korta löptider. Räntefonder som placerar i värdepapper med längre löptider än ett år benämns långa räntefonder, och består oftast av olika typer av obligationer.

Enaktiefond måste till 85 procent bestå av aktier eller aktierelaterade värdepapper, och det måste vara minst 16 olika aktier. Vanligt är att aktiefonderna investerar i börsnoterade bolag, men det finns även de fonder som placerar i onoterade aktier, vilket oftast innebär en högre risk i fonden.

En typ av aktiefond är så kallade indexfonder, vilka ofta maskinellt investerar längs ett specifikt börsindex. Dessa fonder förses ofta med en lägre förvaltningsavgift, och kan därför vara ett billigt sätt att få exponering mot olika börser. Det förutsätter dock att man är beredd att åka med på börsresan i såväl upp- som nedgångar.

Många förvaltare vill försöka lyckas bättre än fondens jämförelseindex, och försöker aktivt hitta börsens guldkorn oberoende av index.  Aktiva fonder kan mycket väl lyckas slå index, men å andra sidan förses de oftast också med en högre förvaltningsavgift.

Vanliga fondtyper är land- eller regionsfonder, där du som sparare får exponering mot en specifik geografisk marknad. Dessa kan investera i olika sorters värdepapper men de flesta är geografiska aktiefonder som alltså köper aktier i regionens börsbolag.

Den som önskar en lägre risk för sitt fondsparande satsar med fördel på en bred regionfond, kanske en globalfond. Där letar förvaltaren efter de mest attraktiva aktierna på alla världens börser.

Den som är beredd att ta en högre risk, men i gengäld få chans till högre avkastning, satsar på en smalare fond. Numera erbjuds såväl tillväxtmarknadsfonder som investerar i Bric-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och Östeuropafonder, liksom nischade Indonesien- eller Thailandfonder. Det finns till och med fonder som placerar allt kapital i så små regioner som Dalarna, Småland eller Norrland; Spiltan Aktiefond Dalarna, Spiltan Aktiefond Småland samt Västernorrlandsfonden.

Tror du att en specifik sektor kommer att gå bra framöver är det kanske läge att satsa på en branschfond. Det är en aktiefond som till minst 80 procent investerar i företag som verkar inom en viss bransch, ofta på global basis. Bolag från världens alla hörn finns alltså ofta representerade i fondportföljen, vilket minskar den bolagsspecifika risken. Förvaltarens investeringsunivers kan ändå vara relativt smalt. Därför är svängningarna ofta högre i branschfonder, än i till exempel en globalfond. Branschfonder har inte sällan en högre avgift än till exempel regionsfonder.

De olika region- och branschfonderna kan ytterligare smalna av och nischa sitt investeringsuniversum genom att välja att investera i små, mellanstora eller stora bolag inom den valda sektorn eller regionen.

Små bolag är generellt mer volatila, det vill säga de har större kurssvängningar, än stora företag. Därför är småbolagsfonder vanligtvis förenat med en högre risk än de fonder som investerar i större bolag. En svensk småbolagsfond har högre risk, men kanske större chans till högre avkastning, än en nordamerikansk fond som investerar i amerikanska börsjättar.

Hos till exempel nätmäklarna Avanza och Nordnet samt på Morningstar.se kan du enkelt hitta de flesta fonder på den svenska marknaden inom respektive fondkategori, och där jämföra dem med varandra. Du bör jämföra historisk avkastning och avgift, men också fondernas volatilitet och innehav.

Det är viktigt att du delar upp ditt kapital på flera olika fonder med varierande risk och olika exponering. Att grunda med en bred globalfond kan vara en idé, för att sedan krydda med en tillväxtmarknadsfond, en småbolagsfond och en branschfond. Låt de olika fondkategorierna komplettera varandra. I kommande artiklar ska vi berätta mer om hur du hittar fonder som är rätt för just dig.