Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter framöver, även om tillväxten tappar lite fart när hushållen håller igen på konsumtionen så här i början av året.

”Huvudbilden är att ekonomin är på väg ur lågkonjunkturen, även om det går i ett lugnt tempo”, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen.

Samtidigt dämpar kriget i Mellanöstern utvecklingen något, främst genom att driva upp inflationen. Men KI ser trots det ingen brådska att höja räntan.

”Riksbanken höjer räntan först i slutet av året”, säger Albin Kainelainen.

Bakom KI:s bedömning ligger dämpade inflationsutsikter. Trots höga oljepriser, som väntas bestå, bedömer KI att inflationen faller under Riksbankens mål både 2026 och 2027. Det talar för att räntehöjningar dröjer.

Danske Bank tror tvärtom på tre snabba räntehöjningar i år, och kanske till och med fem om läget blir mycket värre.

Ser ljust ut för hushållen

Men KI är än så länge fulla av tillförsikt och har räknat med att högre oljepriser bidrar till att trycka upp inflationen med 0,6 procentenheter 2026 och 0,2 procentenheter 2027.  Skulle oljepriset däremot stiga ytterligare eller bita sig fast på en hög nivå under längre tid, kan det förändra bilden och aktualisera tidigare räntehöjningar, tillstår Kainelainen.

Avgörande blir dock inte enskilda inflationsutfall, betonar han.
”Det är först om Riksbanken ser risk för att inflationsförväntningarna stiger som det är nödvändigt att höja räntan. En tillfälligt hög inflation innebär inte per definition att räntan höjs.”

För hushållen ser det ljusare ut framöver, om man får tro KI.
”Under 2026 väntas inkomsterna öka snabbare än priserna, vilket stärker köpkraften”, säger Albin Kainelainen.