Konflikten i Mellanöstern har nu pågått i en månad, med rusande energipriser som följd. Risken är överhängande att det kommer leda till högre inflation i Sverige – och Riksbanken lär inte vänta och se denna gång. Det spår Danske Bank i en ny prognos där Riksbanken väntas höja räntan med 0,25 procentenheter i maj, juni och augusti – upp till 2,5%.

Danske Banks chefekonom Susanne Spector tror att centralbankerna har lärt sig en läxa från pandemin, då de blev hårt kritiserade för sin senfärdighet när inflationen rusade. Denna gång lär de vilja mota Olle i grind, för att slippa jaga efter inflationen. Spector beskriver det som "försäkringshöjningar".

"Riksbanken höjer här och nu för att slå vakt om inflationsmålet och stävja de risker som redan har uppstått – och som vi bedömer kommer förvärras kommande månad", säger hon.

Värre scenario

Ekonomen betonar att osäkerheten är mycket stor, och att det är lätt att pensla in ännu värre scenarion om kriget eskalerar och drar ut på tiden. I ett alternativt scenario varnar Danske Bank för fem räntehöjningar upp till 3%.

Samtidigt finns det en liten ljusglimt i huvudprognosen – den strama penningpolitiken väntas lätta under nästa år. Under andra halvan av 2027 spås två räntesänkningar ner till 2% – en lägre slutnivå än bankens tidigare prognos på 2,25%.

"Riksbankens räntehöjningar i kombination med högre inflation kommer ta köpkraft från hushållen. Därför tror vi nu på en sämre konjunkturutveckling än vi hade hoppats på inför det här året. Och då kommer Riksbanken att behöva stötta ekonomin nästa år efter att ha slagit vakt om inflationsmålet", säger Spector.

Hack i kurvan

Hon understryker att Danske Bank inte ser någon tvärnit i ekonomin framför sig, däremot ett tydligt hack i tillväxtkurvan.

"Mellan tummen och pekfingret kanske vi får se en tillväxt på 1,5% i stället för de 3% vi räknade med tidigare. Man ska komma ihåg att en stor del av svensk tillväxt drivs av försvarssatsningar – och de lär fortsätta."

För hushållen konstaterar hon att det återigen blir en tuffare period, även om högre räntekostnader till viss del kan kompenseras av nya finanspolitiska stöd.

"Om du får ont i magen av tanken på högre ränta kan det vara ett bra tillfälle att fundera på att binda en del av bolånet. De bundna boräntorna har till viss del redan stigit, men hela riskbilden är inte inprisad ännu", säger Susanne Spector.