Ups! 25 000 kronor mer i bolåneränta under fem år.

Det är notan för en person vars hus hela tiden uppfyllde villkoren för bankens gröna bolån – men som ändå aldrig fick rabatten. För den nämndes helt enkelt aldrig. Och hen är sannolikt inte ensam om att betala tusentals kronor för mycket i ränta.

Fundera på om din bank någon gång frågat dig om din bostad kvalificerar sig för ytterligare ränterabatt genom ett grönt bolån? Om inte, varför?

Rabatten finns. Kunskapen finns. Men ingen säger något.

Ändå kallar bankerna dem rådgivare.

I ditt intresse

Svensk ordbok definierar rådgivning som ”verksamhet som innebär att man ger råd”. Så långt är vi nog alla med.

Finansinspektionen ställer dessutom tydliga krav på hur bolåneföretag ska agera. De ska handla hederligt, rättvist, transparent och professionellt och beakta låntagarens rättigheter och intressen. Här börjar det i alla fall svaja betänkligt.

Beakta låntagarens intressen? Det låter bra – på pappret. Men IRL då – om jag uttrycker mig ungdomligt.

Den som har en tillräckligt energieffektiv bostad kan hos flera banker få ytterligare 0,10 procentenheters rabatt på bolåneräntan genom ett grönt bolån.

Den möjligheten tycks bankernas rådgivare inte tjata ihjäl sig om.

Möjlighet försvinner

Du kan sitta med banken och förhandla om bolånet, diskutera ränta och rabatt och till slut komma överens – utan att personen som banken kallar rådgivare nämner att det kan finnas ytterligare rabatt att få.

Alla kommer inte ha ett tillräckligt energieffektivt hus. Så är det. Och alla kommer inte få den fördelen. Men möjligheten. Möjligheten att få undersöka hur det ligger till. Den tar "rådgivaren" bort genom att knipa igen som en mussla. Att upplysa kunden om det gynnar ju inte direkt bankens plånbok.

Och låntagarens intressen - äsch.

Rådgivare är inte rådgivare

Finansinspektionen har redan identifierat delar av samma grundläggande problem på bolånemarknaden.

När FI förra året skärpte sin syn på hur banker ska informera om tidsbegränsade ränterabatter konstaterade myndigheten att rabatter som försvinner utan tydlig information stärker bankernas övertag gentemot konsumenten och gör marknaden mindre transparent.

Bingo!

Men samma informationsövertag finns när banken känner till en rabatt som kunden skulle kunna få – och inte berättar om den.

David mot Goliat

Visst går det att lägga ansvaret på kunden: leta på hemsidan, läs på, jämför och fråga.

Men då borde bankerna också fundera över vilka förväntningar de skapar när de använder ordet rådgivning.

Och Finansinspektionen borde på sitt håll fundera över hur länge bankerna ska få kalla sina anställda rådgivare när ett råd som sänker kundens ränta – och uppenbart ligger i kundens intresse – inte ens behöver tas upp.

Vad tror ni om säljare?