Den tidigare journalisten Richard Bråse har sett sin fond lyfta 35% sedan starten för 1,5 år sedan. Nu förvaltar han över två miljarder genom fonden Protean Aktiesparfond Norden, som startade med 260 Mkr.

Ett köp för tio miljoner kunde tidigare sätta avtryck på fondens utveckling. I dag är tio miljoner ganska lite för fonden, menar Bråse.

"Ju större fonden blir, desto svårare blir det. För ett och ett halvt år sedan fanns det hur många aktier som helst som jag kunde köpa. Det går inte i dag", berättar Bråse för Placera.

Bråse säger sig vara förvånad över hur hög avkastningen blivit. Fonden har avkastat drygt 10 procentenheter över sitt jämförelseindex. Någon komplicerad framgångsformel vill han däremot inte tala om. Det viktigaste är att undvika de stora misstagen.

”Låt bli att göra idiotiska saker så blir börsen över tid en extremt slagkraftig placeringsform. Gör mycket rätt och inte så mycket fel.”

Ett sådant misstag är enligt Bråse att fokusera för mycket på bolagens kvalitet och för lite på vad aktierna faktiskt kostar.

"Värderingen är avgörande"

Att bli kär i bolagen och blunda för värdering är ett problem inom fondförvaltning, menar Bråse. Som exempel lyfter han strategin att bara köpa de bästa bolagen i Norden, vilket enligt Bråse riskerar att leda till köp av högt värderade aktier.

"Hade man gjort det när jag startade fonden så hade det varit den sämst presterande fonden någonsin."

I stället vill Bråse ta vara på de möjligheter som börsen bjuder på.

"Jag brukar säga att jag gillar dåliga aktier i bra bolag."

Det avspeglas i portföljen. Flera av innehaven är bolag vars aktier har fallit och blivit billigare värderade.

Innehaven

Livsmedelsbolaget Axfood är i dag fondens största innehav och utgör 4,61% av fonden. Aktien föll 15% efter bolagets rapport för det andra kvartalet.

"Jag tyckte att det var väldigt inbjudande att köpa väldigt mycket Axfood-aktier efter den senaste rapporten."

Fallande matpriser har enligt Bråse inte gynnat Willys. Han menar dock att matpriserna borde stiga på sikt och att konceptet kommer att fortsätta vara "slagkraftigt".

Bråse lyfter i stället blicken och pekar på att vinsten per aktie dubblats under 2020-talet, samtidigt som värderingen är den lägsta på fem år.

"Så i dag får du en free cash flow yield som är rimligt bra i ett bolag som har dubblat sin intjäningskapacitet."

Även Nibe har seglat upp bland de största innehaven. Vad lockar dig med Nibe?

Bråse vill backa bandet ett decennium för att svara på frågan.

"Nibe var ett bolag som blev extremt högt värderat. I mina ögon var det fruktansvärt överskattat i grunden."

Det följdes sedan av en utdragen period då det har gått dåligt, menar han.

"Marknaden frös och konsekvensen blev dålig utveckling av vinst och kassaflöde samtidigt som multipeln gick rakt ner."

Nibe-aktien är ned drygt 70% sedan kurstoppen 2021 och värderas till 20 gånger rörelseresultatet nästa år.

Har du själv någon luftvärmepump på ön Tjörn där du sitter och jobbar?

"Nej, det har jag inte. Eller jag har faktiskt Nibe-grejer. Men jag är så snål att jag faktiskt har köpt min begagnad."

Danskt på Tjörn

Försäkringsbolaget Tryg är det största danska innehavet i fonden och utgör 3,2%. Ett bolag som Bråse sagt borde vara "grundbulten i varje utdelningsportfölj".

"Finns det någon annan som har en bättre kandidat till det så får de höra av sig. Men jag tror inte att någon kommer att lyckas övertyga mig om något annat."

Tryg väntas nästa år ha en direktavkastning på 5,6%, enligt Factset.

Vad gör Tryg intressantare än andra försäkringsbolag?

"I försäkringsvärlden kan man i princip låta bli att tjäna pengar på själva verksamheten och i stället tjäna pengar på investeringsbenet. Tryg gör ju lite tvärtom, kan man säga. Deras investeringsverksamhet är extremt riskavers och har bara de säkraste formerna av obligationer."

Några av de andra danska innehaven är logistikjätten DSV, medicinteknikbolaget Coloplast och foderbolaget BioMar.

Börsnoteringar i laboratorium

Det är skralt med nynoterade bolag i fonden. Fondförvaltare går ofta in som ankarinvesterare inför börsnoteringar (IPO:s). Bråse är dock selektiv med att göra det.

"Jag kan vara med i IPO:s. Problemet i IPO:s är att det är ett pris som är framställt i laboratoriemiljö. Där du ofta har gjort helt jävla fel."

Bolagen och rådgivarna försöker försköna allting så mycket det bara går, tycker han. Enligt Bråse kan aktierna ändå stiga direkt efter noteringen, vilket ibland kan vara jobbigt.

"Sen ser man hur aktien går upp och hur andra Norden-fonder har köpt aktien. Då tänker man att jag är fan dum i hela jävla huvudet som inte fattar hur det här fungerar", säger Bråse.