Steven Magill har arbetat på schweiziska UBS till och från sedan 1980-talet och leder i dag ett team som förvaltar omkring 35 miljarder dollar i globala och regionala aktiestrategier. På ett föredrag i Zürich, där Placera är på plats, redogör han för varför Europa har halkat efter – och varför han nu ser ett läge att blicka hitåt igen.

USA har dragit ifrån

Sedan millennieskiftet har USA:s nominella BNP vuxit med i snitt 3,2% per år, mot 2,4% i Europa. Även nettoinkomsten per capita har ökat ungefär dubbelt så snabbt i USA. Förklaringen, menar Magill, är både strukturell och cyklisk.

USA är en enhetlig marknad, medan Europa är 27 länder med skilda regelverk – något som påverkar allt från konkurrens till kapitalflöden.

Dessutom är den europeiska tekniksektorn liten i jämförelse. Cykliskt gick USA också snabbare igenom finanskrisen 2007-2008: bankerna rekapitaliserades tidigt och penningpolitiken blev kraftfullt expansiv. USA var tillbaka på förkrisnivå i BNP efter tre år. Det tog sex år för Europa.

Europa har också ett starkt energiberoende och har halkat efter vad gäller teknik och försvar.

Möjlig vändning

Men framåt ser Magill en ljusning. Många faktorer pekar i samma riktning, menar han, och behovet av att stärka tillväxten i Europa har blivit tydligare.

Tyskland förbereder lanseringen av en investeringsfond på 100 miljarder euro för att bidra till att säkra strategiskt viktiga sektorer såsom försvar, energi och kritiska råvaror.

Magill tror att satsningen kan ge spridningseffekter i andra europeiska ekonomier.

Stor värderingsrabatt

På marknaden syns gapet mellan USA och Europa framför allt i värderingen, fortsätter han. Under de senaste 20 åren har europeiska bolag i snitt handlats med omkring 20% rabatt i framåtblickande P/E relativt USA – och i dag är rabatten större.

Samtidigt ligger vinstprognoserna närmaste åren på cirka 14% i årlig tillväxt i USA och omkring 11% i Europa. En skillnad, men inte proportionerlig mot värderingsgapet, enligt Magill.

"Avkastningen du får beror på priset du betalar. Värdering spelar roll", säger han under föredraget.

Han påminner också om utdelningens betydelse och att direktavkastningen för bolagen i MSCI Europe - ett marknadsviktat index över stora och medelstora börsbolag i Västeuropa - ligger omkring 3%.

Banker och det cykliska Europa

I Magills resonemang spelar bankerna en nyckelroll. Han beskriver dem som ekonomins ”hjärta, lungor och artärer” och menar att den europeiska banksektorn nu ser betydligt friskare ut än på länge. Själv jobbar han på Europas tredje största bank, sett till börsvärde.

”Återhämtningen i Europas banksektor gick långsammare efter finanskrisen – tyngd av regleringar – men nu är den gjord”, säger han.

När aktiviteten har stigit i de cykliska delarna av ekonomin har värdeaktier börjat ta igen mark. Trots uppstudsen handlas värdebolag fortfarande till omkring 25% rabatt mot marknaden, tillägger han.

Andra europeiska sektorer

Utöver bankerna framhåller Magill att Europa är mer cykliskt än USA, med större inslag av energi, gruvor, finans och delar av industrin. Han betonar att industrin är heterogen och kräver selektivitet. Inom lyx och premiumdrycker har aktiekurserna pressats av lager efter covid, kostnadstryck och en svagare konsument i Kina. Det har gett lägre multiplar än historiskt.

Samtidigt varnar han för att vissa försvarsrelaterade aktier handlas på höga multiplar och därmed är känsliga för skiften i säkerhetsläget.