Omkring 1,3 miljoner svenskar betalar statlig inkomstskatt, varav en tredjedel bor i Stockholms län. Alla som har en årsinkomst över 504 440 kronor, eller 42 000 kronor per månad, behöver betala statlig skatt.

Den del av månadslönen som överstiger 42 000 kronor beskattas med 20 procent extra, i statlig skatt, och lön som överstiger 57 000 kronor per månad, beskattas med ytterligare fem procent till 25 procent, även kallat värnskatten.

Skatt på arbete kan delas upp i direkt skatt och indirekt skatt. Enkelt beskrivet så är direkt skatt på arbete den skatt som vi betalar på vår lön, medan indirekt skatt är arbetsgivaravgifterna. Direkt skatt på arbete kan delas upp på kommunalskatt (kommun- och landstingsskatt) och statlig skatt.

Alla med en inkomst över grundavdraget betalar kommunal skatt. Medelskattesatsen i Sverige 2019 är 20,7 procent för kommunerna och 11,49 procent för landstingen.

Totalt 751 miljarder kronor uppskattar Ekonomistyrningsverket att intäkterna från kommunalskatten kommer att uppgå till i år. Här kan du läsa mer om hur kommunalskatten fördelas. Ingen av dessa skatter går dock till staten.

Totalt rör det sig om runt 57 miljarder kronor som kommer att dras i statlig skatt i år från våra löner, enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos för 2019.

Eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan statens intäkter och utgifter, så är i princip inga skatter specialdestinerade. Därför går det inte att säga exakt vad en specifik skatteintäkt används till. Men om vi tittar på hur fördelningen av statens utgifter inom olika områden ser ut, så får vi en fingervisning.

Den totala summan av statens utgifter beräknas landa på omkring 1 000 miljarder kronor 2019 och intäkterna ungefär desamma.

Statens intäkter

Statens utgifter finansieras med 57 miljarder kronor av alla som betalar statlig skatt, men den största inkomstkällan till staten kommer från Sveriges arbetsgivare i form av arbetsgivaravgifter, eller indirekt skatt, 541 miljarder.

Arbetsgivaravgifter är avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd utöver dennes lön. Idag är den avgiften 31,42 procent för personer födda 1954 eller senare, och 16,36 procent för de födda 1938 eller tidigare, och 6,15 procent för de födda 1937 eller tidigare.

Arbetsgivaravgifterna består av ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift.

Andra stora intäktsområden är: Skatt på företagsvinster 123 miljarder, skatt på kapital hushåll (ränta, utdelningar, kapitalvinster osv) 75 miljarder, mervärdesskatt hushåll (statlig skatt på konsumtion-moms) 427 miljarder, energiskatt 46,6 miljarder, och koldioxidskatt 23,5 miljarder.

Statens utgifter

Statsbudgetens utgifter består av 27 olika områden som var och ett rymmer upp emot flera hundra delposter. Här nedan är de tio mest kostsamma utgiftsposterna för staten, enligt ESV:s prognos på statens budget 2019.

Allmänna bidrag till kommuner

Det områden som kostar allra mest för staten är ”Allmänna bidrag till kommuner”. Hit går 120 miljarder, varav 110 miljarder går till delposten ”Kommunalekonomisk utjämning” som handlar om, följt av ”Stöd med anledning av flyktingsituationen” med 5 miljarder.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Det näst kostsamma området för staten är ”Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning”. Hit går 98,6 miljarder. De två största delposterna inom detta område är ”Aktivitets- och sjukersättningar”, 44 miljarder, och ”Sjukpenning och rehabilitering” 38 miljarder, följt av ”Försäkringskassan” 8,4 miljarder.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det tredje området över de dyraste områdena för staten är ”Ekonomisk trygghet för familjer och barn”, 97,6 miljarder. Här ingår bland annat barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd, pensionsrätt för barnår och bostadsbidrag.

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Hälsovård, sjukvård och social omsorg hamnar på plats fyra, och beräknas kosta staten totalt 80,4 miljarder i år. Inom detta område finns bland annat ”Bidrag för läkemedelsförmånerna” 28 miljarder och ”Kostnader för statlig assistansersättning”, 25 miljarder.

Utbildning och universitetsforskning

På plats fem finns utbildning och universitetsforskning som väntas kosta staten 79 miljarder kronor. Den största delposten är ”Forskning och forskningsinformation”, 61 miljarder, och maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, 43 miljarder.

Försvar och samhällets krisberedskap

59 miljarder kronor går till Försvar och samhällets krisberedskap. Största delposten är ”Förbandsverksamhet och beredskap”, 36 miljarder följt av ”Anskaffning av materiel och anläggningar” 13 miljarder.

Kommunikationer

Till området Kommunikationer väntas knappt 58 miljarder gå, ”Utveckling av statens transportinfrastruktur” är det största delområdet med 24,2 miljarder följt av ”Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur”, 23,5 miljarder.

Rättsväsendet

49 miljarder kronor går till det svenska rättsväsendet varav 26 miljarder till ”Polismyndigheten” som är det största delområdet, följt av ”Kriminalvården, 9 miljarder.

Internationellt bistånd

44,5 miljarder går till Internationellt bistånd, varav nästan hela summan går till ”Biståndsverksamhet”, 43 miljarder.

Avgiften till Europeiska unionen

Avgiften till EU kostar 40 miljarder 2019.

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud