Kompaktgrafitjärn, som på engelska förkortas CGI, har minst 75 procent högre draghållfasthet och 45 procent högre styvhet än motorblock och cylinderhuvuden gjutna i konventionellt gråjärn och aluminium. Utmattningshållfastheten är också bättre för CGI vid höga temperaturer.

De bättre egenskaperna hos CGI ger möjlighet att konstruera motorer med bättre prestanda, hållbarhet och bränsleekonomi samtidigt som storlek och vikt kan hållas ner. Nackdelen med CGI är att det är svårt att tillverka och minsta avvikelse från rätt blandning leder till att materialet inte får de önskvärda egenskaperna. Tekniken har varit känd länge, men genombrottet har låtit vänta på sig och SinterCast uppger att datorernas snabbt förbättrade prestanda har varit en starkt bidragande orsak till de senaste årens framgångar för CGI.

Tekniken har framför allt anammats vid tillverkning av dieselmotorer till personbilar och tyngre fordon, men på lång sikt finns inget som utesluter användning av CGI även till bensinmotorer. Dieselmotorernas frammarsch de senaste åren skapar en växande marknad för SinterCast. Dieselmotorerna har blivit starkare och bränslesnålare samtidigt som emissionerna kan hållas nere genom partikelfilter. Den snabba utvecklingen ställer allt högre krav på motorns och därmed materialets tålighet, vilket spelar CGI-branschen i händerna då CGI-motorerna kombinerar hög prestanda med låg vikt. Detta återspeglas exempelvis genom att 70 procent av racerbilarna i den amerikanska Nascar-serien har en CGI-motor gjuten med SinterCasts teknik.

SinterCasts processtyrningssystem, System 2000,  har tagits fram för serieproduktion av CGI. Först mäts det flytande basjärnet och baserat på mätresultatet tillsätts olika legeringar med automatik för att korrigera blandningen före gjutning. I genomsnitt tillsätts mindre än 20 gram magnesium per ton.

Affärsmodellen för SinterCast bygger initialt på en installation av System 2000 som gjuteriet antingen köper in eller leasar beroende på produktionsvolym. Mini-System 2000 som används för prototyptillverkning och produktutveckling finns dock endast för försäljning. Efter att processtyrningssystemet är installerat betalar kunden en årlig avgift för mjukvarulicensen.  Under serieproduktion debiterar SinterCast en produktionsavgift för varje ton gjutgods som produceras. Därutöver säljer SinterCast mätkoppar som används i processen för att analysera varje parti med flytande järn. Det går åt ungefär en mätkopp per 15-20 motorekvivalenter. En motorekvivalent motsvarar vikten av det gjutna godset  hos en personbilsmotor och uppgår till ungefär 50 kg. Försäljningen av mätkoppar har ökat från 11 000 år 2004 till över 40 000 förra året.

Många års idogt arbete har gett utdelning i den konservativa fordonsindustrin. Motorblock i Sintercast-CGI levereras idag till giganter som General Motors, Toyota, Volkswagen, Daimler Chrysler, Hyundai och Peugeot-Citorën. I april anslöt sig Volvo till kundlistan genom en installation av System 2000 i Skövde för serieproduktion av tunga motorblock till en nischprodukt. SinterCasts framgång har inte varit enkel och historien har kantats av många besvikelser, vilket inte minst de samlade underskottsavdragen på 600 Mkr visar.

Vid årsskiftet hadeSinterCast teknologiavtal för CGI med 30 gjuterier i 14 länder, vilka står för hälften av världens kapacitet gällande motorblock i gjutjärn. Än är intäkterna små, vilket förklaras av långa ledtider från tecknat avtal tills dess att serieproduktionen är uppe på full fart.

På Börsveckans småbolagsdag för någon vecka sedan uppgav SinterCast att de har 425 000 motorekvivalenter i rullande produktion. Därutöver har de annonserat om ytterligare 800 000 årliga motorekvivalenter, men den mest spännande siffran ligger i "development pipeline" som för närvarande uppgår till 5,5 miljoner motorekvivalenter. "Development pipeline" definieras som full årlig volym av utvecklingsprogram som SinterCast stöder, men som ännu inte har annonserats till marknaden.

SinterCast får uppskattningsvis 25 kronor i produktionsavgift för varje motorekvivalent. På nuvarande produktion är de uppe på break-even. Inom 3-5 år räknar bolaget med en produktion av 5,5 miljoner motorekvivalenter  och att serieproduktionsintäkterna överstiger 100 Mkr. Samtidigt förväntar sig Sintercast att bruttomarginalen ökar från 60 till 80 procent. Givetvis finns risk för prispress och övriga kostnader kommer sannolikt öka en del.  Men effekten på lönsamheten lär ändå bli mycket god om Sintercasts försäljningsförhoppningar infrias.

Sintercast självt uppskattar att de tagit en fjärdedel av 2012 års produktion av större dieselmotorer. En marknad som förväntas växa från fjolårets 10,5 miljoner motorekvivalenter till närmare 18 miljoner motorekvivalenter 2012.

Baserat på bolagets liggande prognoser (som historiskt har hållit låg kvalitet) borde omsättningen bli omkring 125 Mkr framåt 2011. Räknar vi optimistiskt med en rörelsemarginal på drygt 60 procent och en vinsttillväxt därifrån på 20 procent per år så får vi ett motiverat börsvärde idag på över 1 miljard kronor även med en mycket hög riskpremie.

Den här kedjan av antaganden kan brista på många punkter men för den som gillar risk och tror på CGI är Sintercast ingen galen investering.