STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna handlades på tisdagen lägre än vid svensk stängning på skärtorsdagen, med tyska räntor ned 8-14 punkter, medan euron tillfälligt stärktes till knappt 1:154 mot dollarn. Guldet stärktes till ännu en ny rekordnivå, 3.500 dollar/uns.

Euron var på måndagen som högst uppe kring 1:156, den högsta nivån sedan november 2021, och yenen bröt på tisdagen tillfälligt igenom den psykologiskt viktiga 140-nivån, men tippade sedan till 140:9 mot dollarn.

Kronan stärktes med 21 öre till 9:52 mot dollarn och med 15 öre till 10:91 mot euron.

De långa USA-räntorna steg kraftigt på måndagen i en fortsatt flykt från amerikanska tillgångar efter att USA:s president Donald Trump trappat upp kritiken mot Fed-chefen Jerome Powell och hotat med att avsätta honom i förtid.

På tisdagen sjönk de tillbaka något, med den tvååriga USA-räntan 3 punkter lägre på 3,79 procent, jämfört med tidig svensk stängning i torsdags, medan tioårsräntan var upp 6 punkter till 4,38 procent.

Trump kallade på måndagen Powell för "Mr Too Late" och uppmanade Fed att sänka styrräntorna "NOW", vilket lett till en ökad oro för Feds oberoende. Vågen av kritik från Trump kom efter att Powell förra veckan varnade för att administrationens svepande tullar skulle leda till långsammare tillväxt och högre inflation.

Finansmarknaden befarar att Vita huset kan försöka ersätta Powell med en mer duvaktig Fed-ledare och samtidigt finns en risk att Fed avstår från att agera av rädsla för att uppfattas som politiskt påverkad.

Förutom osäkerheten kring penningpolitiken påverkades stämningen på finansmarknaderna fortsatt av osäkerheten kring handelsrelationerna. Vita huset förhandlar om flera bilaterala avtal, men en snabb lösning bedöms som osannolik. Enligt JP Morgan tar det i snitt 18 månader att sluta ett avtal, och ytterligare 45 månader att implementera det.

Även de geopolitiska spänningarna har tilltagit, när Kinas handelsdepartement varnat för motåtgärder mot länder som ingår avtal med USA på Kinas bekostnad.

IMF reviderade i sin "World Economic Outlook" ned sin globala tillväxtprognos till 2,8 procent för 2025 och 3,0 procent för 2026, från tidigare 3,3 procent för båda åren.

För USA sänktes BNP-prognosen till 1,8 procent i år, från 2,8 procent före Trumps tullbesked. De ser nu en 40-procentig risk för recession i USA i år, mot 27 procent i oktober.

Statistik på eftermiddagen visade att såväl Richmond Feds index som de europeiska hushållens konfidensindikator sjönk mer än väntat i april, även om nedgången för den senare inte avvek så mycket från prognosen.

Lite positiva nyheter kom dock här hemma i form av SCB-statistik, som visade att den säsongsjusterade arbetslösheten sjönk till 8,1 procent i mars, från 8,9 procent månaden före. Väntat enligt Infronts analytikerenkät var 8,9 procent.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson skrev i ett kundbrev att även om statistiken är volatil så betyder den ändå att situationen på arbetsmarknaden har stabiliserats och kanske också börjat förbättras, "dock inte så snabbt som SCB-siffrorna antyder".

"Det har varit mycket turbulens globalt i april och utsikterna har blivit mer osäkra. Som sagt, den bästa bedömningen är att det kommer att ske en gradvis återhämtning på arbetsmarknaden framöver. Vi tror Riksbanken avvaktar, med risker som lutar mot räntesänkningar på grund av utvecklingen globalt", skrev Isaksson i ett kundbrev.

ECB:s återkommande undersökning av oberoende prognosmakares utsikter för den ekonomiska aktiviteten i euroområdet visar att de nu ser högre inflation men lägre tillväxt i år och nästa år. Höjda tullar och ökade försvarsinvesteringar angavs som de främsta skälen bakom revideringarna.

Oxford Economics skrev i ett kundbrev att prognosmakarna inte skrämts av tullaviseringar. Deras egen syn är att tullregimen kommer att vara något disinflatoriska för Europas del.

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt