Den svenska inflationstakten visar en tydlig nedgång i december. KPIF-måttet, prisökningstakten med fast ränta, sjönk från 1,8 till 1,5% enligt den preliminära snabbindikator som Statistiska Centralbyrån (SCB) har publicerat sedan oktober i fjol.

Det är tre tiondelar under Riksbankens förväntade inflationstakt på 1,8% och snäppet under ekonomerna som enligt Infronts sammanställning förväntade sig 1,7%. Sammanställningen går också hand i hand med vad Handelsbanken förutspådde.

“Det här är första inflationsutfallet som kommer in lägre än Riksbankens prognos sedan i juni 2024. Däremellan har inflationstakten hela tiden legat lite högre än deras prognos.”, säger Christina Nyman som är chefsekonom på banken.

Energipriserna den största faktorn

Vad som ligger bakom nedgången under fjolårets sista månad är svårt att säga, men energipriserna som varierar från månad till månad är enligt chefsekonomen den största faktorn.

KPIF exklusive energipriser kom in på 2,1%, vilket var en tiondel under Handelsbankens förväntade 2,2%.

“Nu ligger den ju nästan precis på Riksbankens inflationsmål om 2% så jag tror att den sänkning som banken signalerat kommer nu i januari. Det är min bedömning”, säger Nyman som tror att det krävs en överraskning uppåt på inflationstakten, för att Riksbanken ska dröja längre med att sänka styrräntan.

Handelsbanken sticker ut

En sådan sänkning skulle ge en styrränta om 2,25% vilket är i linje med vad Riksbanken signalerat för 2025, och vad Handelsbankens prognos ligger på.

De andra storbankerna tror dock på lägre än så. Nordea och SEB spår 2% medan Swedbank går så långt ner som 1,75%.

“Vår bedömning är att inflationen efter en sänkning kommer ligga runt 2% det kommande året. Detta i och med att löner kommer att ligga på en högre nivå. Inte oroväckande högre men ändå högre än under de åren då inflationen var låg”, säger Nyman.

Försvaret och fängelser hjälper tillväxten

Handelsbanken förväntar sig också att den efterlängtade konsumtionen från hushållen drar igång försiktigt under årets första kvartal.

“Vi ser framför oss att Sverige, med lite tålamod, kommer få en starkare ekonomisk utveckling rätt snart.”

Den i dagsläget svaga konjunkturen tros också stärkas under årets gång – mycket tack vare den inhemska efterfrågan.

“Det kommer att satsas på försvaret ytterligare vilket drar med sig privata investeringar och en hel del industriproduktion. Vi vet också att det pågår utbyggnad av fängelser, vilket kräver nya elnät och annat”, säger chefsekonomen.

En hel del investeringar i svensk infrastruktur tillsammans med offentliga investeringar och en uppgång i hushållens konsumtion kommer altså att bidra till en stärkt tillväxt och därmed konjunktur, enligt Nyman.

Exportsidan däremot, medger hon, ser inte lika ljus ut. Det har mycket att göra med Donald Trump som har utlovat höjda tullar. Han flyttar in i Vita huset den 20 januari.

“Men det kommer inte att påverka Riksbankens räntebesked nu i januari.”