Prysmian tillverkar både underjords- och undervattenskablar och system för kraftöverföring och distribution, samt mellan- och lågspänningskablar för bygg- och infrastruktursektorn.

Prysmian har också ett omfattande utbud av optiska fibrer, kopparkablar och anslutningssystem för röst-, video- och dataöverföring för telekommunikationssektorn.

Prysmian Group har drygt 30 000 anställda och är verksamma i över 50 länder i sammantaget 112 fabriker.

Prysmian är kanske det bolag som tydligast drar och kommer att dra nytta av energiomställningen. Deras produkter är essentiella för att exempelvis dra nya kraftkablar mellan vindkraftparker och solkraftparker (eller atomkraftverk för den delen) till dit konsumenterna finns.

En annan stark tillväxtmarknad är datacenter som kommer att behövas i allt större utsträckning för att tillgodose AI-utvecklingen.

För helåret i år väntas Prysmian omsätta 15,6 miljarder euro. Nästa år spås omsättningen nå 15,9 miljarder euro och 16,7 miljarder euro år 2025.

Knappt 90 procent av omsättningen kommer från energikabeldelen. Telekomkablar står för drygt 10 procent.

Geografiskt fördelas omsättningen så att 45 procent genereras i Europa, Afrika och Mellanöstern. Nordamerika står för drygt 34 procent, Asien för 8 procent och Latinamerika för 8 procent.

Prysmians huvudkontor ligger i Milano och företagets rötter sträcker sig ända tillbaka till 1879 när Pirelli började med kabeltillverkning. 1881 fick bolaget stora beställningar på att bygga undervattenskablar för telegraftrafik.

1925 producerade företaget en 5150 kilometer lång kabel för telegraftrafik mellan Italien och Sydamerika.

Dagens Prysmian skapades av investmentbanken Goldman Sachs 2005. Goldman Sachs hade ett par år innan köpt upp italienska Pirelli. Pirelli bestod då av både däck- och kabeltillverkning.

Sedan den 3 maj 2007 har bolaget varit noterat på Milanobörsen. 2010 sålde Goldman Sachs sina sista aktier. Sedan dess har Prysmian växt kraftigt främst genom strategiska uppköp.

2011 köpte man nederländska kabeltillverkaren Draka. 2017 tog företaget över den stora amerikanska konkurrenten General Cable.

Prysmianaktien har 100 procent free float, det vill säga att det inte finns några aktier som är uppbundna på något sätt. Det finns inte heller någon enskild storägare som äger mer än drygt 3 procent. Aktien ingår i många hållbarhetsfonder och fonder inriktade på energisektorn.

Vinsten per aktie väntas stiga kraftigt till 2,62 euro i år jämfört med 1,9 euro förra året.

Sammanlagt bevakas Prysmian av tretton analytiker. Nio av dessa sätter idag köp på aktien. Tre är neutrala och en sätter undervikt på aktien.

Analytikerkollektivets genomsnittliga riktkurs är 43,8 euro.

Hittills i år har Prysmianaktien stigit 19 procent. På tre år summeras uppgången till drygt 46 procent. Marknadsvärdet på hela bolaget uppgår till 11,4 miljarder euro.

Nästa år förväntas Prysmian dela ut 0,72 euro. På nuvarande kurs motsvarar det en direktavkastning på 1,8 procent.

Aktien handlas till ett p/e-tal på 15,9 för nästa år och 14,7 för 2025. EV/Ebitda ligger på 7,6 för 2024 respektive 6,9 för 2025.

Prysmian är dominerande marknadsledare på de europeiska och nordamerikanska kabelmarknaderna, där mycket stora infrastrukturinvesteringar väntar under de kommande åren. Prysmian erbjuder en gedigen tematisk exponering till en rimlig värdering och låg skuldsättning.

Trots bolagets ledande position inom elektrifieringskablar och telekom och stora exponering mot de amerikanska och europeiska marknaderna har börsen ännu inte helt insett potentialen hos Prysmian.

Följ mig på gärna X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, YouTube och på Soundcloud