Läge att investera i storbankerna?

För den som letar efter aktier med tillväxt är knappast storbankerna förstahandsvalet. Men om låga värderingar och höga utdelningar lockar finns desto mer att hämta.

Banksektorn är speciell, inte minst för att själva verksamheten är systemkritisk. Därför är branschen också föremål för kraftiga regleringar. Det har förstås varit befogat, till exempel genom rollen sektorn spelade i finanskrisen 2008 och som penningtvättare till exempel, men också för att bankerna lätt blir en politisk måltavla.

Storbankernas aktieutveckling inklusive utdelning de senaste fem åren.

Från att storbankernas aktier återhämtat sig från finanskrisen fram till räntan började höjas var kvartetten länge en tråkig historia på börsen, dels för att kraven på konsolidering gjorde dem mindre lönsamma, dels för att bolånemarknaden mättades och att tillväxt som söktes utomlands inte gick särskilt väl – i vissa fall katastrofalt, som i fallet med Swedbank i Baltikum.

SEB och Nordea avkastade mer än OMXS30 (inklusive utdelningar), medan Swedbank och Handelsbanken avkastat mindre under perioden från återhämtningen från finanskrisen till räntorna började dra iväg.

Men det som la mest sordin på aktieutvecklingen var såklart den låga räntan. Visserligen fick bankerna hård kritik för höga bolånemarginaler, men ur ett intjäningsperspektiv är det ingenting jämfört med dagens skillnad på inlånings- och utlåningsräntan.

Nu är räntan hög – och det speglas såklart bankernas intjäning. Värderingarna har däremot inte riktigt hängt med.

Vinsttillväxt

	Q2	1 år	5 år genomsnitt
Handelsbanken	62%	22%	7%
Nordea	43%	64%	13%
SEB	70%	36%	8%
Swedbank	94%	49%	7%

Källa: Börsdata

En anledning till att värderingarna är lägre än det historiska snittet är oron för stora kreditförluster. Inte minst utländska investerare ser de svenska bankerna och den svenska fastighetssektorn som en potentiell krishärd.

Anders Rudolfsson är mäklare på DNB. Han tycker, precis som många andra svenska investerare, att utländska investerare är lite väl kategoriska och inte ser hela bilden av vilken typ av fastighetsexponering som bankerna har.

”De vet kanske inte att det är kreditmarknaden som är den stora finansieringskällan för fastighetsbolagen och gör ingen urskiljning mot vilken typ av fastighetsexponering som bankerna har. Till exempel är det många utländska investerare som ratar Handelsbanken nu, som har stor utlåning till bostadsrättsföreningar.”

Anders "Rulle" Rudolfsson

”Det är inte så att bankerna inte har varit med om en krisande fastighetsbransch förr. Tittar man på SEB och Handelsbankens lån jämfört med marknadsvärden så är det knappt 50 procent. Det ska ned väldigt mycket för att det ska bli en riktigt stor smäll. Den enormt stora oron känner jag är lite överdriven, säger Anders Rudolfsson.

Banker passar den som gillar direktavkastning. För trots en och annan kris ungefär vart tionde år är ändå bankerna med sina långa utlåningstider ganska stabila och förutsägbara verksamheter.

Anders Rudolfsson tycker att det finns två vanliga missuppfattningar när det kommer till bankaktier. Den ena är att man underskattar stabiliteten i intjäningen över tid, den andra är att man överskattar kreditförlusterna.

	Direktavkastning,snitt 5 år	Direktavkastning senaste
Nordea Bank	6,3%	7,3%
SEB A	4,9%	5,2%
Handelsbanken A	5,3%	8,5%
Swedbank	5,2%	5,0%

Källa: Börsdata

Vi hade en bankkris i våras i USA när bland andra Silicon Valley bank kollapsade, men även i Europa med Credit Suisse. Men att det skulle komma mer stök som orsakar än mer oro än så för bankerna framöver är inget som Anders Rudolfsson tror ligger i farans riktning.

”Det här är rörelser man ser för att vissa inte hunnit anpassa sig. Ju längre tid som går desto bättre.”

Men kan det inte ligga något bakom utländska investerares skepsis mot de svenska bankerna?

”Utländska investerare kanske tittar på Sverige, Australien och Storbritannien där lånemarknaden ser mest ansträngd ut. Jag tror de här screeningmodellerna och att vi läst spaltmeter i Financial Times om hur illa det är i Sverige är bakgrunden. Ju längre tid det går och det inte händer något kommer intresset röra sig någon annanstans och då måste man täcka sina kortpositioner.”

I Sverige finns det inte så många banker att välja mellan. Då kan det vara intressant att söka sig utanför landets gränser. Men skillnaderna är stora och värderingen av de svenska bankerna (och Nordea som ju numera är finsk) borde vara mer till de svenskas fördel, tycker Anders Rudolfsson.

”Det är stor skillnad mellan de europeiska bankerna och den svenska banksektorn. Här har vi en kraftigt konsoliderad marknad och de svenska bankerna är betydligt mer effektiva än de europeiska.”

Den fragmentiserade banksektorn ute i Europa har inte likt Sverige lyckats enas om digitala plattformar såsom vårt Bank-id och de måste också hantera kontanter i en helt annan utsträckning, vilket är dyrt.

”Utländska investerare verkar inte riktigt ha förstått detta, det är möjligt att det finns en uppsida i att fler av dem successivt kommer att märka att de svenska bankerna är mer lönsamma än de europeiska”, säger Anders Rudolfsson.

Anders Rudolfsson tycker att den viktigaste parametern när det kommer till att jämföra bankerna är att förstå hur riskvilliga de är.

”Då kan man göra en bedömning hur mycket kreditförluster som kan komma. Det är en cyklisk bransch och det handlar om vilken kvalitet man har på utlåningen.”

För den sakens skull är det förstås inte så att den som är mest solid som vinner.

”Man vill hitta den som har den bästa strukturen för att ta lagom mycket kreditförluster, som leder till lagom lönsamhet”, säger Anders Rudolfsson.

”Man vill inte ha en bank som växer för snabbt. Ju tråkigare desto bättre – det är i alla fall det man fått betalt för tidigare.”

Ett sätt att ta reda på vilken av bankerna det skulle kunna vara är att undersöka historiken. Exempelvis hur de klarat tidigare perioder av sämre ekonomi. Något man dock bör ha med sig är att de ökade regleringarna gör att bankerna numera generellt är avsevärt bättre rustade i fall av kris.

”De har alla möjliga former av fonder för att kunna hantera kriser, bankerna klarar sig bättre.”

I och med hårdare regler måste bankerna nu för tiden göra avsättningar för hur stora kreditförluster de kommer att göra genom en bedömning om hur ekonomin ser ut om sex till tolv månader.

Ett annat bra sätt att jämför bankaktier är att se till vad som skiljer dem åt. Storbankerna är visserligen lika varandra, men de är olika starka inom olika fält.

”Tror man på bolånemarknaden är det Swedbank som är störst inom det, tror man konjunkturen så är det SEB som är företagsbanken”, säger Anders Rudolfsson.

Handelsbanken är det trygga alternativet med låga kreditförluster, medan Nordea är den mest väldiversifierade banken genom sin stora nordiska exponering.

”Ibland går Sverige bra och ibland går det bättre för Norge. Nordea har en bredare kundportfölj med mer riskspridning.”

För tillfället ser Anders Rudolfsson en potentiell trigger för Handelsbankens aktiekurs.

”Vi tycker att det är konstigt att de inte drar i gång återköp av aktien. Det kanske inte kommer i detta kvartal, men framöver.”

Några användbara nyckeltal när du analyserar banker

P/B (price to book)

Visar hur högt aktiemarknaden värderar de bokförda tillgångarna.

	P/B	P/B snitt 5 år
Nordea Bank	1,3	1,1
SEB A	1,3	1,3
Handelsbanken A	0,9	1,1
Swedbank	1,2	1,2

Källa: Börsdata

Räntenetto

Visar hur mycket ränta banken tjänar. Det är helt enkelt skillnaden mellan ränteutgifterna för inlåning (till exempel sparkonton och deponering hos Riksbanken) och ränteintäkterna från utlåning.

	jan-jun 2023	Ökning jmf med jan-jun 2022
Handelsbanken	23172	41%
Nordea	3596	37%
SEB	23178	57%
Swedbank	24704	78%

Källa: Rapporter

Kreditförluster

Tabellen visar kreditförluster netto i förhållande till ingående balans för utlåning. I bolagens halvårsrapporter kan du också ta reda på hur mycket banken satt av för kommande kreditförluster.