Det finns förstås fonder som ger utdelning, men de är ofta svårtillgängliga för privatsparare. I stället riktar de sig mot stiftelser och institutioner. De som ändå går att investera i kan ibland kräva en minsta insättning eller ha insättningsavgifter. Ibland kan du heller inte få den på ditt ISK.
Den som googlar fonder med utdelning kan snabbt läsa sig till att de i princip försvann 2012 i samband med att beskattningen av fonder förändrades. Det stämmer inte riktigt. Till exempel visar en lista som Morningstar tagit fram åt Placera att det finns 645 utdelande fonder som säljs direkt till privatpersoner. Av de handlas nära 50 i svenska kronor.
Tidigare beskattades svenska fonder för utdelning på aktier, men fick avdrag för utdelningar som lämnades till fondspararna varför svenska fonder ofta lämnade utdelningar för att slippa en beskattning i fonden. Andelsägarna fick då betala 30 procent skatt på utdelningen.
”Det gällde inte utländska fonder och av bland annat konkurrensskäl ändrade man så att de svenska fonderna inte var skattepliktiga längre”, säger Joakim Hansson, skatteexpert på Skatteverket.
Joakim Hansson
Ifall fonderna före 2012 hade behållit utdelningarna hade fondspararna skattat dubbelt, dels för att fonden skattat för utdelningen, dels för att även andelsägarna skattade för den kvarvarande utdelningen när de skattade på vinsten vid försäljningen.
Numera finns det ingen anledning för fonder att lämna utdelningar, då de i stället sparar dem för att nyttja ränta-på-ränta-effekten. Men det är också så att du som fondsparare fortfarande måste skatta 30 procent på din utdelning som fonden eventuellt lämnar. Det kan jämföras med att du som fondsparare sedan 2012 har en schablonbeskattning på 0,12 procent på hela fondens värde vid årets början.
”Den ska motsvara skattekrediten, att man inte betalar skatten direkt. Banker och fonder tyckte det var en ganska onödig skatt att införa, men den infördes av rättviseskäl gentemot vanliga aktieägare”, säger Joakim Hansson.
Det är med andra ord betydligt mer fördelaktigt att återinvestera utdelningarna i fonden än att ge ut den till fondspararna.
”Att skjuta upp beskattning är normalt en bra idé”, säger Joakim Hansson.
Det gäller däremot inte om du sparar dina fonder på ett investeringssparkonto. Då behöver du varken betala skatten på schablonintäkten på 0,12 procent eller skatt på eventuell utdelning på fonden, utan enbart skatten på själva investeringssparkontot.
Det är därför svårt att förstå varför det inte finns fler fonder med utdelning som marknadsförs till vanliga sparare. Helt uppenbart finns det ett intresse bland spararna. Som exempel kan nämnas att ETF:en Xact Norden Högutdelande och Xact Sverige, som delar ut all utdelning den får in, är mycket populära och har samma skatteregler som en utdelande vanlig fond.
Philip Scholtzé är sparekonom på Fondbolagens förening. Han har märkt att intresset för utdelande fonder stigit på sociala medier på senare tid, men är osäker på hur väl det speglar fondspararnas efterfrågan i stort.
”Det är nog inte så stor efterfrågan bland den stora massan, om intresset hade varit väldigt stort hade det nog funnits.”
Philip Scholtzé
Rimliga förklaringar kan vara att en fond som delar ut pengar inte får den ackumulerande effekten av utdelningarna och att fonden på det sättet ökar i värde. Det gör att fondbolaget tjänar mindre pengar, eftersom avgiften sätts utifrån storleken på fondkapitalet.
Det kan också vara så att det är en administrativ börda som gör det dyrt. Placera har frågat Fondbolagens Förening, men Philip Scholtzé tror inte att så är fallet.
”Det är intresset från spararna som styr utbudet och det är jag ganska säker på att fondbolagen anpassar sig efter. Om intresset ökar kommer vi nog se fler andelsklasser och fler fonder som ger utdelning.”
Självklart är det bra för avkastningen att återinvestera utdelningarna, eftersom det ger den så viktiga ränta-på-ränta-effekten, men vissa vill ha utdelning, ibland för att leva på eller kanske för att återinvestera själv.
”Jag förstår att den som är aktiv och gillar utdelningsaktier också kan vara intresserad av att ha en utdelande fond, med de fördelar som en fond innebär med riskspridning och förvaltning, men för de allra flesta är en av de största fördelarna med fonder att de just sköter sig självt.
Det finns dock inget som hindrar en från att varje år (eller så ofta man nu vill) sälja av till exempel 3 procent av en fond och dela ut den till sig själv. Har du fonden på ett ISK blir det ju ingen skillnad i praktiken.
Om du inte är aktiv i ditt sparande är det mycket bättre att ha en vanlig fond. I ett långsiktigt sparande, som till exempel barn- eller pensionssparande, vill du inte gå miste om att utdelningarna förräntar sig.
Utdelande fonder och andra alternativ om du vill ha utdelning
Det finns fondalternativ för den som vill ha utdelning. Som exempel kan nämnas Handelsbanken Global High Dividend Low Volatility Criteria B1, SEB Sverige Indexnära B utd, SEB USA Indexnära D utd. Tänk på att fonderna kan heta lika, men ha olika andelklasser, som anger om de är utdelande eller inte.
Det skiljer sig mellan fondbolagen, men till exempel har Handelsbanken B1 för att visa att det är en utdelande andelsklass och vissa har förkortningen utd.
Det finns som sagt ETF:er som ett utdelande alternativ till fonder. Ett populärt val är Xact Norden Högutdelande. I år delar den ut dryga 5 procent utspritt på fyra gånger per år.
Andra som kan nämnas är Vanguard FTSE All-World High Dividend Yield UCITS ETF – dist och iShares Core FTSE 100 UCITS ETF GBP (dist). Som du kanske anar är det här förkortningen dist som avslöjar att det är utdelande ETF:er.
Det finns exempel på fonddistributörer som återinvesterar utdelningen från fonder automatiskt. Placera har frågat Savr, men inte fått bekräftat om de gör det per automatik. Länsförsäkringar bekräftar att de gör det, och att de hittills inte fått några klagomål från kunderna för detta.
”Om man saknar någon fond eller utdelningsklass på någon av plattformarna kan man efterfråga att de lägger till det i utbudet. Det tycker jag verkar ha fungerat av vad jag sett på till exempel Twitter”, säger Philip Scholtzé.
Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud