En känd politiker sa en gång att varje svensk borde ha en årslön på banken. För de flesta är det förstås inte möjligt – och knappt önskvärt – bland annat för att de pengarna kanske gör mer nytta i ett långsiktigt sparande eller ett boende.

Vad är en buffert?

Först och främst reder vi ut vad en buffert är. Vissa säger att ett övervärde i huset är deras buffert till exempel. Men en buffert ska vara pengar som är lättåtkomliga och som inte riskerar att sjunka så mycket i värde.

För dåliga saker tenderar att hända samtidigt, eller åtminstone tätt inpå varandra. Det är till exempel inte helt ovanligt att man blir av med jobbet i en lågkonjunktur när även bostadspriserna bottnar och aktiepriserna fallit.

Blir du sjuk med minskad inkomst som följd är det inte säkert att du orkar genomföra en försäljning av din bostad på ett bra sätt.

Måste du reparera taket och köpa ny tvättmaskin i samma veva kan du förstås sälja fonder eller aktier i bästa fall, men förutom att du inte vill tvingas sälja på en eventuell botten är det kanske inte så klokt att ta från en framtida pension, eller vad du nu ska ha dina andra sparpengar till.

Ett buffertsparande kan vara...

...pengar som är lättillgängliga, till exempel på ett sparkonto

...pengar som du kan använda om något nödvändigt går sönder oväntat eller om du får en minskad inkomst för att du förlorat jobbet eller blivit sjuk

...pengar som du kan använda tillfälligt till högre levnadskostnader, till exempel kraftigt höjda räntor eller elpriser, fram till att du hunnit anpassa din ekonomi

Ett buffertsparande bör inte användas till...

...planerat underhåll, till exempel att man måste lägga om taket då och då eller byta ut vitvaror och elektronik efter ett tag

...löpande levnadskostnader och inköp för att utgifterna överstiger inkomsterna, trots att inget särskilt har hänt

...icke nödvändig konsumtion, till exempel semesterresor och annat

En vanligt förekommande tumregel på temat buffert brukar vara att den ska uppgå till två månadslöner. Men det är en trubbig riktlinje. Det är mycket bättre att utgå från utgifterna, och inte minst de potentiella oväntade utgifterna.

Jämför till exempel en person som är statligt anställd i ett bristyrke som lever i en hyresrätt med en partner i samma situation och varken har bil, barn, djur eller fritidshus med en annan som bor i villa och har båt eller fritidshus, en eller flera bilar, djur och barn som kan bli sjuka och skada sig.

Den sistnämnda har troligen inte bara större löpande kostnader, utan även mer potentiella oväntade utgifter.

En annan aspekt som är av största vikt är förstås vilket försäkringsskydd du har. Har du a-kassa och inkomstförsäkring, sjukförsäkring och om du har försäkrat dina djur och barn landar du förstås mjukare och behovet av en stor buffert blir mindre.

Man skulle kunna säga att storleken på din buffert bör vara en avvägning mellan storleken på potentiella oväntade utgifter, risken för att de händer och sårbarheten i din ekonomi i övrigt.

Så här kan du gå till väga:

1. Börja med att ta reda på vad som skulle hända om du skulle bli av med jobbet eller bli långvarigt sjuk. Hur mycket skulle din månadsinkomst sjunka?

Vi tar ett exempel med Alicia.

Alicia, som tjänar 40 000 kronor i månaden kollar upp på Försäkringskassan och sitt fackförbund och inser att hon skulle tjäna 80 procent av sin lön första året. (Ju mer man tjänar desto viktigare att ha en inkomstförsäkring, eftersom den täcker upp för 80 procent av den delen av lönen som överstiger gränsen för a-kassan.)

2. Vad kan du direkt dra ned på för att anpassa dig till din nya inkomst? Fritidsintressen, abonnemang, löpande sparanden och liknande. Var realistisk, det är svårare att bryta vanor och dra ned på saker än man tror. Vissa tjänster har också uppsägningstid.

Alicia gör en plan att hon, ifall hon skulle få det sämre ekonomiskt, kan säga upp gymkort, två strömningsabonnemang och sluta med hämtmat och restaurangbesök samt sänka sina matkostnader med 5 procent.

3. Skulle du kunna öka dina inkomster på något sätt om du skulle få det knapert? Kan du tillfälligt ta ett annat jobb eller hyra ut ett rum till exempel? Tänk på att det kanske inte är möjligt om du till exempel blir sjuk.

Alicia tänker att detta inte är ett alternativ för henne, såvida inte inkomstbortfallet fortsätter långsiktigt.

4. Går du ändå back per månad? I så fall hur mycket? Även om du kan dra ned på kostnaderna är det inte säkert att du vill det. Multiplicera med 12 och få fram vad du skulle behöva ha i ditt buffertsparande i ett år för att täcka upp detta. Var hellre lite pessimistisk än tvärtom.

Även om Alicia kan dra ned på sina vanor är det dock inget hon vill göra fullt ut om det inte är en absolut nödvändighet. Hon vill därför ha en buffert stor nog att täcka upp så att hon har motsvarande 90 procent av lönen. Hon räknar ut att hon då skulle behöva 2 800 kronor i månaden i ett år. Det betyder att hon måste ha 33 600 kronor i ”förlorad inkomst”-bufferten.  

5. Fundera sedan på saker som kan hända och leda till oförutsedda utgifter.

Alicia, som har katt och två barn, kollar vad försäkringarna för dessa täcker. Barnförsäkringen ger ett större engångsbelopp vid allvarlig sjukdom eller skada samt viss ersättning om hon skulle behöva bo med barnet på sjukhus till exempel. Kattens försäkring har en självrisk på i genomsnitt 5 000 kronor, och den vill Alicia ska kunna täckas av bufferten samt mindre inköp om till exempel barnens cyklar, glasögon eller liknande går sönder.

Hus och fritidshus: har du redan en ”renoverings- och underhållsfond” för ditt hus som du kan ta av och kanske skjuta upp åtgärder som inte är akuta behöver du inte ha en särskilt stor buffert. Är du dessutom lågt belånad och är säker (som att du faktiskt frågat din bank) på att du kan ta lite extra lån (och klarar av att betala räntan) är det heller inte samma behov av en jättestor buffert. Självklart spelar även skick och ålder på husen roll.

Alicia har redan en ”husfond” som hon började spara i när hon flyttade till sitt hus. Den uppgår till 50 000 kronor och därför tycker hon inte att hon behöver avsätta något till den nya bufferten för detta, eftersom stora nödvändiga renoveringar ligger ganska många år fram i tiden.

Bil: har du nybilsgaranti eller leasingbil behöver du inte fundera så mycket på ifall bilen går sönder. Men tänk på vad som händer sedan och att det kan vara klokt att börja spara en liten summa redan nu för att täcka framtida eventuella reparationer.

Alicia har en leasingbil och tycker att självrisken på 3 000 kronor räcker att ha med i sin buffertuträkning.

Andra saker som kan gå sönder: diskmaskin, tvättmaskin, teve, kylskåp och dator är saker som då och då blir trasiga och måste lagas eller bytas ut. Bor du i hyresrätt är det såklart bara en del av dessa kostnader som belastar din ekonomi.

Alicia räknar med att var och en av dessa saker kostar ungefär 10 000 kronor att ersätta inklusive installation.

6. När du funderat på vilka oväntade kostnader som du kan drabbas av kan du summera alla dessa. Men det betyder inte att du behöver en buffert som är lika stor som summan. Det är, trots allt, minimal risk att diskmaskin, teve, dator, och varmvattenberedare går sönder samtidigt som bilen och kylskåpet lägger av och hunden ska opereras.

Alicia räknar ut att hon vill ha 65 000 kronor i buffert utöver sin ”husfond”. På det sättet kan hon gå på a-kassa i ett år, laga bilen, ta katten till veterinären och ändå ha lite mer än 10 000 kronor kvar i sin buffert.

7. När du bestämt dig för hur stor buffert just du behöver får du bestämma dig för att hur lång tid det ska ta att spara ihop till den. Har du redan en aktieportfölj kan du förstås ta från den.

Alicia har redan 30 000 kronor på ett sparkonto för oförutsedda utgifter, och eftersom hon inte vill röra sin aktie- och fondportfölj så mycket lägger hon upp sitt sparande på detta vis:

Redan på sparkontot: 30 000 kr

Tar från fondsparandet: 10 000 kr

Kvar att spara ihop: 25 000 kr.

Alicia vill inte dra ned så mycket på sitt övriga sparande och bestämmer sig för att det inte gör något om det tar några år innan hon uppnått summan 65 000 kronor på buffertkontot, inte minst eftersom hon bedömer att risken för att behöva ta av hela bufferten på ett och samma år är väldigt liten.

Således delar hon upp sparandet på detta vis (2 800 kr, alltså 10 procent av lönen efter skatt):

1 000 kr i långsiktigt aktie- och fondsparande

300 kr till vardera barns sparande

800 kr i ”husfonden” för framtida renoveringar

700 kr i buffertsparande

Såvida kommer det ta tre år tills Alicia har 65 000 kronor i buffert, givet att hon inte behöver använda pengarna under tiden. När hon nått sitt sparmål kan hon såklart göra en paus i buffertsparandet fram tills hon använt en del av pengarna eller att hon känner att hon har ett behov av en större buffert.

Det finns inget självändamål med att ha en stor buffert, därför kan du sluta spara till den när du uppnått storleken på den buffert som just du känner dig trygg med. Om du behöver använda den sätter du i gång sparandet så fort du får möjlighet tills du uppnår ditt buffertmål igen.

Några bufferttips

- Spara din buffert på sparkonto med hög ränta, fria uttag och statlig insättningsgaranti

- Betala i första hand av dyra konsumtionslån om du har sådana innan du sparar till din buffert, en stor anledning till att du har en buffert är för att slippa ta dem från första början

- Amortera inte överdrivet på dina bolån innan du har en buffert. Att amortera är bra, men det ligger något bakom klyschan att ”du kan inte äta av väggarna”