A-aktier är ofta lite dyrare än B-aktier, eftersom de ger mer röster på stämman. Makt kostar, helt enkelt. B-aktier ger generellt en tiondels röst av A-aktien.

Som vanlig sparare har du ingen nytta av rösterna, eftersom du ändå har för liten andel av dem för att ha något att säga till om. Därför är du inte beredd att betala ett dyrare pris för en mer röststark aktie.

Men det betyder inte att du inte kan dra nytta av prisdifferensen. En akties pris speglar ju bolagets framtida vinster och de olika aktieslagen A och B ger samma rätt till dessa, och det kan du utnyttja när priserna skiljer sig.

Men D- och preferensaktier, då?

D- och preferensaktier ger inte samma rätt till bolagets framtida vinster, utan är nästan som en blandning mellan en aktie och en obligation. Därför kan man inte nyttja skillnader i aktieprissättningen när det gäller den typen av aktier.

Ska man alltid köpa den billigaste av A- eller B-aktien?

Ofta kan likviditeten i A-aktier vara sämre, eftersom det är vanligt att en liten grupp ägare, inte sällan grundarna, som har dem.

Det är en väldigt bra anledning till att inte köpa dem, men om handeln i aktieslaget med lägst volym ändå uppgår till tiotals miljoner kronor, då är det ingen faktor som man behöver ta hänsyn till. Likviditeten är helt enkelt tillräckligt bra ändå.

I flera bolag på Stockholmsbörsen är handelsvolymen hög i båda aktieslagen. Då kan man undra varför det händer att A-aktien är billigare än B-aktien, eftersom den ger samma rätt till avkastning.

Det händer exempelvis ibland i Investor. Då kan man passa på att köpa A-aktien, eller helt enkelt sälja sina B-aktier och köpa A-aktierna i stället.

Investor är en småspararfavorit med bra likviditet i båda aktieslagen och som då och då handlas till olika pris.

I skrivande stund är det mest tydliga exemplet Handelsbanken, där priset på B-aktien är 108 kronor medan A-aktien bara kostar 87 kronor.

För att krångla till det lite extra är Handelsbanken dessutom undantaget som bekräftar regeln, eftersom A-aktien i själva verket är mer handlad än B-aktien. Förklaringen till det är att det finns betydligt fler A-aktier än B-aktier, vilket alltså är tvärtom hur det brukar vara.

Handelsvolymen i Handelsbanken B är betydligt lägre än den i A-aktien, men ändå tillräckligt hög för att handla för en småsparare. Skillnaden i pris kan förklaras av att optioner bara finns utställda på ena aktieslaget i Handelsbanken och SEB. Optioner ställs ut på aktieslaget med bästa likviditet.

Många småsparare på Avanza skulle kunna sälja sina B-aktier och i stället köpa de billigare A-aktierna. Direktavkastningen skiljer mer än en procentenhet.

Hur kan jag som småsparare tjäna på detta?

När priset på A- och B-aktien diffar rejält finns möjlighet att göra en så kallad arbitragevinst. Det betyder att man utnyttjar felprissättningar i marknaden för att tjäna pengar.

Det första du ska fråga dig är vilket courtage du betalar, eftersom du inte vill att själva transaktionen ska äta upp din vinst.

Det andra du kan fråga dig är ifall handeln i aktien är tillräckligt stor så att du kan sälja aktien till det pris du hade tänkt dig.

Ibland kan ett aktieslag, på grund av bristen på likviditet vara mycket volatila. Så var det i Hufvudstaden, vilket ledde till att fastighetsbolaget avnoterade C-aktierna för tre år sedan.

Varför finns A- och B-aktier?

Anledningen till att man emitterat A och B-aktier är att grundare ska kunna behålla makt i bolaget, men ändå kunna ta in mer kapital.

Men jag har även sett C- och R-aktier, vad är det?

SEB och Industrivärden har en A- och en C-aktie. SEB införde C-aktien på 80-talet för att underlätta för utländska investerare. Banken har velat omvandla dem till A-aktier, men processen anses för komplicerad, eftersom en så stor andel av A-aktieägarna måste ge sitt godkännande. C-aktien utgör bara drygt 1 procent av aktiekapitalet.

Industrivärden har också en C-aktie som utgör ungefär 40 procent av aktiekapitalet. Även den kom till för att utländska investerare skulle kunna köpa aktier. C-aktien har en tiondels röst. Tidigare fanns även en B-aktie, men efter en lagändring 1993 blev dess egenskaper identiska med A-aktien och de gjordes därför om till A-aktier.

Stora Enso har en A- och en R-aktie, där den sistnämnda är B-aktiens motsvarighet i Finland. Man skulle kunna tro att R står för "rajallinen äänioikeus", vilket betyder begränsad rösträtt på finska, men enligt Stora Enso valde man bara en bokstav när man införde aktien. Det är bara Stora Enso som har en R-aktie, även i Finland.

Vilket aktieslag ska man välja? Hela mid- och largecaplistan

Tänk på att aktiekurser och handelsvolymer förändras över tid. Dessa siffror är från 30 mars 2023.

Atlas Copco – både A och B har hög handelsvolym, men A-aktien är dyrare än och således köper du B.

Bonava – tunn handel i A-aktien och dessutom dyrare, köp B.

Catella – tunn handel i A-aktien. Köp B.

Corem Property – Mycket tunn handel i A-aktien. Köp B.

Electrolux – tunn handel i A-aktien. Köp B.

Epiroc – A-aktien klart dyrare, köp B. Bra handelsvolym i båda dock.

Ericsson – A-aktien är dyrare. Volymen är inte jättetunn, men ändå värd att tänka på.

Essity – bättre volym i B-aktien och ingen prisskillnad att tala om. Köp B-aktien.

Handelsbanken – bra volym i både A- och B-aktie. Köp den billigaste, alltså A-aktien.

Holmen – tunn handel i A-aktien och dessutom dyrare. Köp B.

Husqvarna – tunn handel i A-aktien och knappt någon prisskillnad. Köp B.

Industrivärden – bra handelsvolym i båda, men knappt någon prisskillnad. Köp den billigaste.

Investor – bra handelsvolym i båda, men B-aktien är billigare. Köp B.

Kinnevik – bättre handelsvolym i B-aktien och dessutom billigare. Köp B.

Logistea – tunn handel i A-aktien, dessutom dyrare. Köp B.

MTG – B-aktien är dyrare, men tunn handel i A-aktien. Köp B.

NCC – tunn handel i A-aktien, dessutom dyrare. Köp B.

Ratos – tunn handel i A-aktien, dessutom dyrare. Köp B.

Sagax – A-aktien är billigare, men tunn handel. Köp B.

SCA – bättre volym i B-aktien (även om A-aktiens likviditet är godtagbar), men knapp prisskillnad. Köp B.

SEB – bättre volym i A-aktien, som dessutom är billigare. Köp A.

SKF – bättre volym i B-aktien, även om A-aktiens likviditet är okej, prisskillnaden är nästan noll, så välj B.

SSAB – bra volym i båda aktieslagen, men B-aktien är billigare. Köp B.

Stora Enso – tunn, men inte jättetunn handel i A-aktien, som dock är betydligt dyrare. Köp R-aktien.

Sweco – A-aktien är lite billigare, men handeln är tunn. Köp B.

Svolder – obefintlig handel i A-aktien, som är mycket dyrare. Köp B.

Tele2 – Tunn handel i A-aktien, som dessutom är dyrare. Köp B.

Viaplay – Tunn handel i A-aktien, som visserligen är billigare. Inte helt självklart val, men om man köper A-aktien ska man veta att det kan vara noll handel i aktien om den skulle gå dåligt. Hög likviditetsrisk således.

Volvo – Bra handelsvolym i båda aktieslagen, men A-aktien är dyrare. Köp B.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud