Att Riksbanken står inför ett stort skifte i sin penningpolitiska hållning har stått klart ett tag men fick lite extra skjuts efter vice riksbankschefen Martin Flodéns tal på onsdagsmorgonen. Det räcker egentligen med att citera några meningar från talet.

"Det är redan nu tydligt att vi måste omvärdera och påtagligt revidera vår penningpolitiska plan. Det innebär att vi behöver höja räntan betydligt tidigare än vi planerade i februari", sade han.

Ungefär samtidigt släppte Swedbank sin nya prognos och räknar med att Riksbanken höjer styrräntan sex gånger i rad till 1,50 procent, där man landar och tar en paus någon gång under våren 2023.

På räntemarknaden är prissättningen något mer modest, i alla fall för innevarande år, och inför Flodéns tal var det prissatt tre räntehöjningar under 2022. Men att de tre räntehöjningarna ska följas av ytterligare fem stycken under 2023.

Nu går det inte att direkt att utifrån Flodéns tal utläsa när Riksbankens första räntehöjning kommer men sannolikheten för en höjning redan i samband med räntebeskedet den 28 april rakar i alla fall i höjden. Riksbanken vill förstås avvakta ytterligare makrosiffror innan man skrider till verket men de flesta utomstående bedömare räknar med att marsinflationen (KPIF), som publiceras i nästa vecka, kommer att landa på, eller strax över 6 procent. Det ska jämföras med Riksbankens prognos från februari som ligger på 3,9 procent. Så det mesta pekar mot en ny prognosmiss av närmast episka mått.

Det kan bli det sista som avgör Riksbankens aprilbeslut även om det är splittrat i analytikerkåren kring om det blir en april eller junihöjning. Vi på Placera börjar så sakteligen luta åt det förra även om det vore en extrem omsvängning från Riksbankens sida. I februari räknade Riksbanken med en räntehöjning först någon gång under 2024.

Men det är förstås fler centralbanker som tvingats till en rejäl omställning av penningpolitiken under inledningen av 2022. Det tydligaste exemplet är kanske den amerikanska centralbanken där det vid årsskiftet prissattes ungefär en amerikansk styrränta på 0,76 procent i december 2022 men där det nu indikeras en styrränta på 2,42 procent vid samma tillfälle.

Dessutom flaggade Fed-ledamoten Lael Brainard, tidigare sedd som något av en ränteduva, inte bara för att det kunde bli aktuellt med större räntehöjningar än de sedvanliga 0,25 procentenheterna vid kommande möten utan också poängterade att nedtrappningen av obligationsportföljen (kvantitativ åtstramning eller QT) ska inledas i maj i en snabb takt. Något som fick den amerikanska tioårsräntan att skjuta i höjden och den handlas nu kring 2,61 procent. Den högsta nivån sedan april 2019.

Den amerikanska centralbanken har dock, till skillnad från Riksbanken, även stigande löner att brottas med. I mars steg de genomsnittliga timlönerna med 5,6 procent i årstakt. I Sverige låg löneökningarna under 2021 på 2,6 procent och ännu syns inga tecken på någon form av löneinflation. Dessutom har arbetstagarparterna, i alla fall hittills, flaggat för att man inte kommer att söka full kompensation för en ”tillfällig” inflationsuppgång i samband med de kommande förhandlingarna.

För att ytterligare komplicera bilden för Riksbanken syns nu också tecken på att den svenska konjunkturen är på väg att svalna. Om än från en hög nivå. SCB:s BNP-indikator sjönk med 0,8 procent mellan januari och februari. Det är andra månaden i rad som indikatorn sjunker.

Nu rör det sig visserligen om en volatil siffra och det kan mycket väl komma en studs uppåt i mars. Men en bidragande faktor till att tillväxten blivit svagare är att hushållens konsumtion dämpas. Här pekar dessutom alla indikatorer mot en mer rejäl dämpning under kommande månader då hög generell inflation och kraftigt stigande energipriser tär på plånboksutrymmet. Faktum är att hushållshumöret nu ligger på samma låga nivå som i samband med Covid-utbrottet.

Att i det läget lägga ytterligare sten på hushållsbördan genom aggressiva räntehöjningar är knappast rätt medicin. Även om det samtidigt är läge att överge nollräntepolitiken. Mot den här bakgrunden tror vi på Placera att marknadsprissättningen vad gäller antalet räntehöjningar är för aggressiv. Framför allt gällande 2023. Tydligare indikationer på ränteplanerna får vi egentligen först i samband med det penningpolitiska beskedet mot slutet av april.