”I samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet har vi börjat erbjuda våra kvävedioxid-sensorer, ett verktyg för att bedöma luftkvalitet, till svenska kommuner. Initialt är erbjudandet till reducerat pris för att bygga referensdata innan bredare lansering. Vår sensor utmärker sig i att den kan mäta gashalter med hög noggrannhet men samtidigt kostnadseffektivt. Till skillnad från diffusiva mätmetoder som bara mäter en totalhalt under hela mätperioden kan våra sensorer mäta nivåerna på gatunivå minut för minut. Det är värdefullt för stadsplanering och infrastruktursatsningar”, berättar Patrik Dahlqvist.

Doktorsavhandlingar ledde till patent

Den patenterade tekniken är sprungen ur doktorsavhandlingar från Chalmers och sensorn är enligt Patrik Dahlqvist i korta drag uppbyggd med en ljuskälla som belyser nanopartiklar. Dessa är belagda med en funktionell coating och därpå sitter en detektor som mäter ljusintensiteten. Coatingen interagerar med gas och designas efter vilken gas man önskar mäta. Till skillnad från andra tekniker som bygger på elektrokemi eller resistivitet så är Insplorions teknik optiskt baserad, berättar Patrik Dahlqvist, och förklarar hur Insplorions system skiljer sig:

”Den stora fördelen med våra sensorer är att de är anpassningsbara och kan göras väldigt små, samtidigt som de kombinerar hög känslighet och hög specificitet. Genom att sensorn går att göra liten och är kostnadseffektiv kan vi erbjuda ett system som kan mäta till exempel luftkvalitet gata för gata och minut för minut”, förklarar Patrik Dahlqvist.

”Med fler mätpunkter och möjlighet att följa variationer över dygnet kan man ta klokare beslut i stads- och infrastrukturplanering. Det kan till exempel handla om hur man styr trafik, var det gör mest nytta att sätta in eldrivna bussar, och hur man styr luftintag till stora byggnader. Till exempel kan man med data från våra luftkvalitetsensorer besluta när under dygnet det är lämpligt att ta in friskluft till en byggnad och när det är bättre att recirkulera luften”, fortsätter Patrik Dahlqvist.

Utvecklingsprojekt finansierat av energimyndigheten

Parallellt med införsäljningen av bolagets kvävedioxid-sensorer till svenska kommuner startar nu ett utvecklingsprojekt där samma sensorteknik anpassats för vätgas, ett projekt som nyligen har fått finansiering från energimyndigheten:

”Tillsammans med Chalmers och PowerCell startar vi ett 2 årigt utvecklingsprojekt för vätgassystem i fordon. För att säkerställa effektiviteten och säkerheten i bränsleceller och vätgassystem krävs kort responstid och hög noggrannhet i mätningarna. Vår sensor, som bygger på samma plattform som för luftkvalitet fast med annan coating, är världens snabbaste. Vi har fått 3,8 miljoner i anslag från energimyndigheten och utvecklingsprojektet påbörjas i januari 2020”, säger Patrik Dahlqvist.

Batterisensorer kan bli stort

Utöver gassensorplattformen har Insplorion ytterligare två ben att stå på:

”Med vår bakgrund från Chalmers var forskningsinstrument baserade på sensortekniken det vi började med, och det är via den affären vi hittills haft all vår försäljning. Därtill jobbar vi också med batterisensorer. Med sensorer i batterier som skickar data till styrsystemet kan batterier få både bättre drift och längre livslängd. Våra batterisensorer är än så länge en bit från marknaden, men på sikt ser vi att potentialen i dem är desto större. Vi utesluter inte heller att en licensaffär kan ske tidigare med batterisensorn innan den finns i batterier på marknaden”, berättar Patrik Dahlqvist.

Patrik Dahlqvist ser den kommersiella fasen för luftkvalitetssensorerna som ett viktigt steg för bolagets lönsamhet:

”Hittills har vår försäljning varit inom forskningsinstrument. Att vi nu påbörjar försäljning av vår luftkvalitetsensor innebär ytterligare ett ben att stå på. Vi är ett bolag med en disruptiv teknik. Vi är ensamma om den här tekniken, och vi kan slå oss in på marknaden från sidan och växa snabbt när vi träffar rätt”, avslutar Patrik Dahlqvist.