Martin Andersson, forskningschef på Sprint Bioscience. (Källa: Sprint Bioscience)

Vad betyder detta avtal, som är ert största hittills, för bolagets rykte och möjligheter att nå utlicensieringar för andra projekt såsom VADA, DISA och framtida läkemedelskandidater?

”Att vi återigen visar att Sprint Bioscience både kan finna intressanta verkningsmekanismer och utveckla läkemedelskandidater som håller tillräckligt hög kvalité för utlicensiering, stärker givetvis vår trovärdighet som partner. Det här är ytterligare en validering av vårt koncept såväl vetenskapligt som affärsmässigt”, säger Martin Andersson.

Projektets partner Deciphera Pharmaceuticals framstår som en bra matchning, inte så litet att det kan ifrågasättas om de har kapacitet att ta sig an projektet, inte så stort att Vps34 riskerar att hamna i skymundan?

”Ja, Deciphera har en produkt på marknaden redan och har visat att de är kapabla att ta projekt hela vägen, samtidigt som de har intäkter som ger bolaget finansiell uthållighet. Det är även ett plus att de är helt fokuserade på onkologi – de inte kommer växla över till att fokusera på något annat sjukdomsområde eller liknande, vilket kan vara en risk när man licensierar till större partners.”

Upfront-betalningen på 4 miljoner dollar är relativt låg jämfört med värdet på den totala affären. Vad är det som avgör nivå på upfront-betalning vid en utlicensiering?

”Ofta utgör upfront-betalningen del av en förskottsbetalning för arbete som det utlicensierande företaget ska fortsätta utföra, och då kan det handla om ganska stora belopp. Vi kommer dock att lämna över hela projektet till Deciphera, varför det inte finns något sådant inbakat i denna upfront-betalning. Vi kommer nu istället kunna lägga de resurser som lagts i Vps34-projektet på att ta fram ännu ett projekt, som kan bli till en ny licenseringsaffär och en ny möjlighet till milestones och royalties.”

Utöver den ekonomiska biten, vad är era förhoppningar på Vps34 nu när det är utlicensierat?

”Rent medicinskt ser vi möjligheter att det här ska kunna komplettera annan immunonkologisk behandling på ett väldigt bra sätt. Checkpoint-inhibitorer fungerar mycket bra när de väl fungerar, men det är väldigt många patienter som inte svarar på den typen av behandling. Med de mekanismer som vi har sett i Vps34-projektet är det bland annat möjligt att förstärka svaret på behandling med checkpoint-inhibitorer. Den långsiktiga förhoppningen med det här projektet är att de fina effekter som man ser med immunonkologisk behandling ska kunna komma fler patienter till godo.”

Är autofagi ett område ni kommer fortsätta utforska för kommande läkemedelskandidater?

”Vi kommer snarare att titta på andra områden som har potential att göra liknande saker. Vi arbetar fortsatt med immunonkologispåret, men tittar nu på andra mekanismer för att förstärka behandlingens effekter för patienten.”

Vilket blir Sprint Biosciences huvudsakliga fokus på utvecklingsområdet i höst? Bolaget har nu efter denna affär två interna officiella projekt, DISA och VADA. När tror du att ni kan avisera ett nytt?

”Vi kommer naturligtvis fortsätta att fokusera på projekten VADA och DISA. Gällande nya projekt är vårt mål att få in minst ett nytt i portföljen under året, samtidigt som vi arbetar med andra tidiga projekt som ännu inte är tillräckligt etablerade för att informera marknaden om. Vi letar även efter nya målproteiner att addera till portföljen. Utöver det som finns på vår hemsida har vi ett antal andra intressanta projekt på gång, som dock inte har kommit så pass långt än att vi känner oss redo att kommunicera om dem.”

I Vps34-projektet har Sprint Bioscience varit med och upptäckt en ny verkningsmekanism, som ni sedan i viss mån har behövt utbilda marknaden om hur den fungerar och vad den har potential att uppnå. Hur tänker ni inför framtiden gällande om bolaget vill arbeta på det sättet, eller mer som ni gjorde innan Vps34, med mer etablerade koncept?

”Det gäller att hitta en bra balans där man dels är lyhörd för vad läkemedelsbolagen efterfrågar, och dels tänker nytt. Man vill dock inte tänka ”för nytt” och vårt mål är att kunna sälja ett projekt utan att göra allt för mycket eget rent explorativt forskningsarbete, det vill vi undvika då det inte passar särskilt bra för den typ av bolag som Sprint är. Det vi är riktigt bra på och kan göra effektivt är att ta fram själva molekylerna som ska ingå i ett kommande läkemedel. Sedan vill vi hitta projekt där man har en bra bild av hur molekylerna ska användas vid behandling. På så sätt kan vi nå snabbare affärer, vilket också är målsättningen i våra projekt”, avslutar Martin Andersson.