Är du statligt anställd och född mellan år 1973 och 1987 kan du vara en förlorare när det kommer till tjänstepensionen, jämfört med kollegan som är född efter 1988.

Parterna, fackförbund och Arbetsgivarverket, har nämligen förhandlat fram ett avtal som varken ger dessa åldersgrupper rätt till förmånsbestämd pension (om du inte tjänar mer än cirka 38 500 kronor) eller högre avsättning till tjänstepensionen än motsvarande 4,5 procent av din lön.

Det kan jämföras med om du är född 1988 eller senare, då sätter arbetsgivaren av motsvarande sex procent av lönen och 31,5 procent på lön över 39 000 kronor.

Exempel 1. Kalle är född 1988 och tjänar 30 000 kronor i månaden. Kalle får sex procent i tjänstepension, eller 1 800 kronor i månaden eftersom han tillhör avdelning ett. Under de 30 år som han arbetar som statligt anställd tjänar han ihop totalt 650 000 kronor i tjänstepension (utan löneökning) Med en genomsnittlig årlig avkastning på fem procent blir beloppet cirka 1,5 miljoner kronor.

Exempel 2. Emma är född 1986 och tjänar 30 000 kronor i månaden och får 4,5 procent i tjänstepension, eller 1 350 kronor i månaden, eftersom hon tillhör avdelning två. Under de 30 år som hon arbetar som statligt anställd tjänar hon ihop totalt 620 000 kronor i tjänstepension (utan löneökning). Med en genomsnittlig årlig avkastning på fem procent blir beloppet cirka 1,1 miljoner kronor.

Kalle som är född två år senare än Emma får alltså omkring 400 000 kronor mer i tjänstepension än Emma.

Placera har pratat med en statligt anställd, född 1986, som lyckats byta avdelning, från två till ett genom att ställa frågan till sin arbetsgivare, en av landets större myndigheter.

”Lyckligtvis fick jag igenom att byta pensionsavtal, men varken chefer, fack eller andra involverade hade någon aning om detta”, säger han.

Vidare efterforskning visar mycket riktigt att det finns möjlighet att byta mellan avdelningarna. Enligt Arbetsgivarverket kan du byta avdelning, från två till ett, oberoende födelseår, men det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma.

Placeras rundringning till några av de största arbetsgivare för statligt anställda visar att majoriteten är välvilligt inställda till att låta sina anställda byta avtal, men under vissa förutsättningar. Hos Försäkringskassan handlar det till exempel om kompetensförsörjning.

”Vi håller oss till de riktlinjer som finns hos Arbetsgivarverket. Vår tolkning är att det är okej att förhandla om avtalet om det till exempel underlättar i en rekryteringsprocess, eller för att behålla en anställd”, säger Martin Lindeblad, förhandlingschef på Försäkringskassan.

Enligt SPV, Statens tjänstepensionsverk, som beräknar och betalar ut tjänstepensioner för bland annat anställda inom staten, rör det sig om totalt 102 186 anställda som är är födda 1973 - 1987 och tillhör avdelning två. Av dem så är det omkring 31 100 personer som tjänar över 39 000 kronor per månad, alltså 30 procent.

Källa: SPV

Det betyder att runt 70 000 personer, 70 procent, skulle kunna tjäna på att byta avtal och få sex procent i avsättning i tjänstepension istället för 4,5 procent. Det beror alltså på att denna åldersgrupp bara får förmånsbestämd tjänstepension om de tjänar över 39 000.

Uppgifter från SPV visar att bara 41 anställda hittills, sedan det nya avtalet trädde i kraft 2016, har bytt avtal.

Om du är intresserad av att göra ett byte, behöver du kolla upp detta med din arbetsgivare. Innan du byter är det viktigt att du tar reda på om du omfattas av andra förmåner, till exempel förmånsbestämd pension, som möjligen kan väga upp den lägre avsättningen till din tjänstepension, nu eller senare.

Du kanske får högre lön i framtiden, och tycker att den förmånsbestämda delen väger tyngre än den högre avsättningen i tjänstepension på 31,5 procent på lön över 39 000 kronor som finns i avdelning ett.

Och tänk på att det bara går att byta från avdelning två till ett. Det går alltså inte att ändra tillbaka till två senare om du skulle ångra dig.