High yield-fonder har varit ett populärt investeringsalternativ de senaste åren och avkastningen har varit bra. Men efter sommaren bröts den goda trenden. I takt med att oljepriset rasat genom golvet har också high yield-fonder förlorat stora värden.

I somras låg den effektiva avkastningen för högavkastande obligationer på drygt 5 procent, enligt BofA Merrill Lynch US High Yield Master II Effective Yield, men nu har den stigit till närmare 7 procent.

Det här är något som har uppmärksammats i USA den senaste tiden. Här har många fonder köpt high yield-obligationer utgivna av den tidigare så heta oljeskifferindustrin. Frågan är hur stora effekter det sjunkande oljepriset kommer att få på den amerikanska high yield-marknaden samt om det kommer att leda till negativa spridningseffekter. Papper med koppling till energisektorn utgör runt 15-20 procent av den totala marknaden för den här typen av obligationer i USA.

En som av dem som tror på en rejäl sättning är Joshua Birnbaum vars hedgefond Tilden Park Capital Management satsat över 2 miljarder dollar på att det ska gå dålig för high yield-obligationer, enligt Wall Street Journal. Birnbaum gjorde sig ett namn på Goldman Sachs då han 2007 satsade stora pengar på att marknaden för subprimelån skulle krascha.

Men olje- och energisektorn utgör även en stor del av marknaden för högränteobligationer i Norden – och då framförallt i Norge.

Enligt Jonas Ranneby, chef för kreditstrategi på SEB, utgör oljesektorn ungefär 50 procent av den norska high yield-marknaden.

”Är man orolig för vad som ska hända på high yield-marknaden i USA på grund av det låga oljepriset så ska man knappast vara mindre orolig för high yield-marknaden i Norge”, säger han till Placera. 

Jonas Ranneby pekar på att spreaden mellan high yield-obligationer och den riskfria swap-räntan ökat kraftigt det senaste halvåret i Norge. En 3-5-årig obligation med kreditbetyget B/CCC låg cirka 5,3 procentenheter över swapräntan i somras men ligger nu runt 9 procentenheter över. Motsvarande siffror för en obligation med kreditbetyget BB är 3,4 procentenheter respektive 5,5 procentenheter, enligt Jonas Ranneby.

”Potentiellt kommer det också bli så att antalet betalningsinställelser kommer att öka ganska kraftigt, vilket vi inte sett än. Men tittar man framåt ett halvår eller ett år så kan det mycket väl hända”, säger han.

En av de norska fonder som fått sig en rejäl snyting är Storm Bond Fund som investerar i företagsobligationer med fokus på den nordiska marknaden. 41 procent av fondens innehav hittar man i oljeservicesektorn och 16 procent inom oljesektorn.

Fonden rasade 11,5 procent i december – den sämsta utvecklingen sedan samma månad år 2008. Förvaltningsteamet oror sig dock inte utan skriver i månadsrapporten för december att det nu kan vara det bästa tillfället på många år att investera i high yield-obligationer och då framförallt i energisektorn.

Även danska Sparinvests fond High Yield Value Bonds, med ett förvaltat kapital på runt 3 miljarder svenska kronor, har gått knackigt den senaste tiden. Över 40 procent av fondens innehav finns i energisektorn. I december backade fonden med 11 procent och årets sista kvartal visade ett minus på nästan 17 procent.

Alfred Berg Høyrente, med ett förvaltat kapital på runt 2,7 miljarder norska kronor, hade också en tung avslutning på året och tappade 6 procent i december och 9 procent under årets sista kvartal. Precis som Storm Bond Fund har fonden över 50 procent av sitt innehav i olje- och gassektorn men riskprofilen är lägre.

Många svenska high yield-fonder sitter med exponering mot Norge men här har effekterna ännu inte varit lika stora.