Hushållen har sedan årsskiftet fått allt mer pengar kvar i plånboken, visar Konjunkturinstitutets barometer över hushållens sparande i februari. I februari uppgav 74 procent av hushållen att de har möjlighet att spara något eller till och med mycket. Det är en ökning med 5 procentenheter sedan årsskiftet och är den högsta andelen sedan mätningarna började 1996. Det konstateras i SBAB:s rapport Inlåning och sparande, där man tittat närmare på just hushållsdelen i KI:s barometer.

Barometern visar att färre behöver låna eller ta av sparpengarna för att få ekonomin att gå ihop. Andelen som måste göra det sjönk till 5 procent av de tillfrågade, och det är den lägsta andelen på tolv månader.

En förklaring till de extra kronorna i plånboken är sannolikt de lägre bolåneräntorna. Riksbanken valde att lämna räntan oförändrad i februari, och de flesta banker har till följd av beslutet låtit sina bolåneräntor ligga stilla sedan december. Men bolåneräntorna på exempelvis ett lån med tre månaders bindningstid ligger ändå mer än 1 procentenhet lägre idag än för ett år sedan.

Storbankerna erbjuder nu en ränta på cirka 3 procent på rörligt bolån, medan motsvarande räntenivå var 4 procent i mars 2012. För ett hushåll med ett bolån på 2 miljoner kronor betyder det cirka 1 500 kronor mer kvar i plånboken varje månad.

KI:s barometer visade dock att vi i nuläget helst inte lägger de extra kronorna på ökad konsumtion. Istället är det sparande som lockar. På en fråga från KI svarade över hälften att de tycker att läget för sparande är fördelaktigt just nu, vilket är den högsta nivån på tolv månader.

Den förnyade optimismen bidrar sannolikt till den börsuppgång vi sett de senaste månaderna. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen stigit med 8 procent. Sett från bottennivåerna kring mitten av november kan uppgången summeras till 16 procent.