De låga marknadsräntorna är besvärliga för många livbolag, och i somras ryckte Finansinspektionen ut i en räddningsaktion då man införde ett så kallat räntegolv för bolagen. Nu förlängs detta räntegolv, meddelar Finansinspektionen på måndagen.

Bakgrunden till räntegolvet är den lågräntemiljö som Sverige befunnit sig i under senare år. De långa svenska marknadsräntorna har visserligen rört sig marginellt uppåt på senare tid, men befinner sig fortfarande på mycket låga nivåer.

De låga räntorna har gjort det svårt för livbolagen att nå upp till sina grundantaganden om framtida avkastning, och om räntorna är lägre än bolagen räknat på så tvingar Finansinspektionens regler dem att skriva upp storleken på skulden till försäkringstagarna.

Enligt reglerna får ett livbolags tillgångar inte vara värda mindre än 104 procent av bolagets framtida pensionsåtaganden, det vill säga skulden. Om solvensgraden sjunker under 104 procent måste livbolagen börja sälja aktier för att minska risken. Då återstår bara alternativet att placera ännu mer i räntepapper, vilket gör det ännu svårare att hitta avkastning till pensionsspararna. Det blir till en ond spiral.

Av denna anledning införde FI räntegolvet, som innebar att livbolagen under ett år fick räkna sina skulder till en högre ränta än de annars skulle fått göra. Resultatet blir att FI med sitt räntegolv satte stopp för skuldökningen i livbolagen.

Räntegolvet var tänkt att gälla i ett år, och skulle därmed rivas upp i sommar. Men FI väljer nu alltså att förlänga räntegolvet i ett halvår, till årsskiftet 2013-2014.

Men hjälpen till livbolagen stannar inte där. Vid årsskiftet införs en ny så kallad diskonteringsränta, som livbolagen måste använda när de beräknar sin skuld till pensionsspararna. Det är en ränta som kommer att bestämmas av det gemensamma europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens 2. Den är inte frivillig att använda, så som dagens räntegolv, utan ska användas av alla livbolag.

Förmodligen kommer denna ränta, som ännu inte är fastställd, liksom räntegolvet innebära lättnader för livbolagen.

"Det är ingen svår gissning att tro att den räntan kommer att ligga högre än dagens svenska långa marknadsräntor", säger Otto Elmgart, enhetschef för tillsyn av stora försäkringsbolag på Finansinspektionen, till placera.nu.

En högre räntenivå betyder alltså att livbolagen behöver mindre kapital för att täcka skulden till pensionsspararna.

"Det stämmer, även om vi inte vill kalla åtgärden för lättnad. Pensionsskulden står ju fast, men det är värderingen av den som förändras", säger Otto Elmgart.

FI:s räddningsaktion kommer samtidigt som myndighetens generaldirektör Martin Andersson riktat skarp kritik mot flera livbolags ageranden. Flera bolag har, just till följd av de låga räntorna, haft problem att leva upp till den avkastning de lovat kunderna i den traditionella livförsäkringen.

Några bolag har löst detta genom att kraftigt försämra villkoren i sina traditionella livförsäkringar och andra har försökt locka över kunder till fondförsäkringar, och det inte alltid med kundens bästa för ögonen.

"Vi hade inte räknat med hur livbolagen skulle styra informationen om de nya produkterna de erbjuder framför de gamla, men där var vi för naiva. Vi hade hoppats att branschen skulle sköta det här bättre, men det har de inte gjort och det är lite sorgligt", sa Martin Andersson på ett seminarium i Stockholm förra veckan. Läs mer här.