Nordeas nya produkter, räntebevis, har blivit en succé. På ett par tre månader har privatpersoner köpt räntebevis för cirka 1 miljard kronor. Hur kan det komma sig, kan man ju fråga sig.

Svaret är enkelt. Nordea har gjort något, som tidigare var svårt och som riktade sig till större investerare, till något enkelt och lättbegripligt. Dessutom har de anpassat produkterna för privatpersoner och paketerat dem på ett attraktivt sätt.

Men som alltid när något blir bra så ska någon försöka skjuta det i sank. Igår så smällde SVT Rapport av en räntebevisbomb som hette duga. Med starka ord som rån, lurendrejeri, mörkade risker och bristande information målade inslaget upp en svart bild av sparprodukterna, se inslaget här.

Först, alla korten på bordet. Ja, placera.nu ägs av Avanza. Ja, Avanza tjänar pengar på Nordeas räntebevis.

Oavsett ägare drar placera.nu och dess medarbetare alltid en lans för spararna. Jag har gjort det i 15 år. När något är fel så vill jag ge min syn på det. I detta fall delar jag inte all den kritik som räntebevisen har fått. Själv beskrev jag räntebevisen på följande sätt den 27 mars i år, läs den artikeln här.

Jag kan inte minnas en produkt som det finns så mycket information om. På Avanzas hemsida finns fyra flikar med saklig information om hur räntebevisen fungerar och dess risker, plus prospekt och villkor. Det är betydligt mer information än det finns om, till exempel fonder. Den informationsfilm som inslaget tog upp är endast en litet del av all information.

Så kritiken om bristande information, mörkade risker är högst överdriven. Och att hänga upp kritiken på att bara lyfta fram en informationsfilm som inslaget i tv gjorde ger en direkt felaktig bild.

Att tipsaren till tv-inslaget använder ord som rån och lurendrejeri är självklart oerhört tacksamt i ett medialt perspektiv. Under måndagen har andra medier hängt på med varierande nivåer.

SEB:s vd, Annika Falkengren, fick också ett ord med i debatten och dissade produkterna i morgon-tv. Vi får anta att det är en ren PR-grej. Banken erbjuder mer eller mindre identiska produkter, som de kallar för kreditbevis, fast de inte är lika lättillgängliga för kunderna.

Men SEB är inte ensamma. Handelsbanken har också samma svårtillgängliga produkter som de kallar för räntecertifikat. Kärt barn har många namn.

När det gäller SEB är sanningen nog snarare, "surt sa räven". Det ryktas att SEB har haft funderingar på motsvarande produkter som Nordea. Nu har dock vd stängt den dörren.

Det är synd, för det vore bra om det blev konkurrens på marknaden för räntebevisen. Det skulle kunna leda till ett lägre pris. Nordea:s räntebevis kostar 0,6 procent per år. SEB och Handelsbanken tar ut ungefär detsamma.

Och visst är det lätt att argumentera för att priset är för högt. I den delen är Rapportinslaget korrekt. En sådan här produkt kräver en liten arbetsinsats av banken jämfört med en fond som kräver daglig tillsyn. Men samtidigt, bankerna har inte någon skyldighet att sätta det lägsta möjliga priset på en produkt. Det gäller framför allt den som är först.

Nordea gör dock i själva verket mer än SEB och Handelsbanken i och med att de håller ett eget lager med räntebevis för att kunna förse andrahandsmarknaden med likviditet. Det betyder också att de tar en risk som tv-inslaget hävdar att de inte gör.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Förhoppningsvis får vi bättre konkurrens och kanske lanserar Nordea eller någon annan en korg av olika räntebevis framöver. Det skulle dra ned risken avsevärt, vilket skulle göra att produkterna passar en bredare publik. Men produkterna som finns idag är långt ifrån så dåliga som Rapportinslaget vill göra gällande.