I grunden är Fondbolagens förening en branschorganisation för svenska fondbolag, inget annat. Men genom skickligt PR-arbete har föreningen också lyckats bli en röst för fondspararna.

De senaste åren har föreningen dock inte varit lika framgångsrik på den fronten. I den senaste tidens utspel har man visat sig vara en förening som främst verkar för sina stora medlemmar och i andra hand för sina små medlemmar och i tredje hand fondspararna.

Det visar inte minst fredagens utspel från föreningen. Det kom efter att Svenska Dagbladet avslöjat att en av åtta banker kunde informera om hur den ändrade fondbeskattningen fungerar.

Fondbolagens förening har, sedan förslaget lades, varit starkt negativ till den nya skatten. Föreningen menar att det är en ny skatt, och att den inte ersätter en annan som samtidigt tas bort, som den faktiskt gör.

I korthet handlar det om att fonderna framöver inte blir skatteskyldiga och därmed inte behöver ge utdelningar för att undvika dubbelbeskattning. Den utdelningsskatt som har drabbat svenska privatpersoner kommer att försvinna. Istället kommer skatten att tas ut direkt av fondspararna genom att värdet på fonderna schablonbeskattas med 0,12 procentenheter. Schablonavkastningen går att kvitta mot kapitalförluster.

Tanken från Finansdepartementet är att den förändrade fondskatten ska vara skatteneutral för staten.

Skatteförändringen innebär också att svenska fonder kan konkurrera på den öppna europeiska fondmarknaden, något som Fondbolagens förening har beklagat sig över tidigare. Det har också inneburit att svenska fondbolag har förlagt en stor del av sina nya fonder till antingen Finland eller Luxemburg. Det gäller framför allt de stora bankernas fondbolag.

På fredagen publicerade Fondbolagens förening en skrivelse på sin hemsida som öppnar för en hel del frågor.

Den skriver att den gamla skatten har inbringat futtiga 5 miljoner kronor till staten årligen, och att det förändrade skatteuttaget ska dra in 550 miljoner kronor.

Föreningen har i sina beräkningar medvetet utelämnat den viktigaste komponenten, utdelningsskatten. Om föreningens siffra skulle stämma skulle det innebära att svenska aktiefonder bara delar ut drygt 16 miljoner kronor per år till privatpersoner. Det är självklart totalt fel. Bara Avanza Zero betalade förra året in 9 miljoner kronor till staten i utdelningsskatt för privata fondsparare.

Det är högst anmärkningsvärt att Fondbolagens förening förvrider siffrorna på ett sådant sätt.

Placera.nu undrar vems ärenden Fondbolagens förening egentligen går? Är det alla de små svenska fondbolagen eller de stora bankernas fondbolag som finansierar föreningen mest? Fondbolagens avgifter baseras på fondernas totala kapital, vilket innebär att de stora bankerna betalar mest. Ordförandeposten är också alltid vikt åt en representant från någon av storbankernas fondbolag.

Föreningen skriver också att den nya schablonskatten utvidgas och kommer gälla även utländska fonder, som om det skulle vara negativt. Placera.nu tycker att det är positivt, det ska vara konkurrensneutralt mellan fonder, oavsett om de är registrerade i Sverige, Finland eller Luxemburg. Det är förvaltningen och avkastningen som de ska konkurrera med.

Dessutom har Fondbolagens förening, åtminstone hittills, verkat för den specifikt svenska fondindustrin. Det nya sättet att beskatta fondsparande öppnar också för en växande marknad för fondadministration placerad i Sverige. Men det verkar inte Fondbolagens förening anse viktigt.

Det ser snarare ut som om föreningen hellre ser efter storbankernas stora fondverksamhet i Luxemburg och i Finland. Storbankernas fonder som är registrerade i Luxemburg kommer från årsskiftet inte att ha den skattefördel som de hittills haft. Snarare blir det tvärtom.